Ännu en hektisk dag för The Beatles. Först en minnesrik fotosession med fotografen Fiona Adams, följd av dryga repetitioner i The Royal Albert Hall för att avsluta med själva konserten och Pauls första träff med sin blivande fästmö Jane Asher!
Fotosession med Fiona Adams:
Denna händelse presenterar jag i en separat artikel men med samma datum som denna artikel om The Beatles framträdande i The Royal Albert Hall i London. Fotosessionen med Fiona Adams innehåller så många fina fotografier, som jag inte vill undanhålla våra läsare.
Royal Albert Hall, London – a concert broadcast live by the BBC
Torsdagen den 18 april toppade The Beatles listan över alla deltagande artister som uppträdde i The Royal Albert Hall i London i samband med att BBC sände en livekonsert.
Under första halvan av 1963 presenterade och sände BBC tre konserter live från The Royal Albert Hall. The Beatles vara bara med vid ett av dessa tillfällen – den 18 april 1963. Konserterna som The Beatles deltog i kallades Swinging Sound ’63, och där deltog även artisterna Del Shannon, the Springfields, Lance Percival, Rolf Harris, The Vernons Girls, Kenny Lynch, Shane Fenton and The Fentones och George Melly.
Konserten var ett ganska knepigt logistiskt evenemang i och med att den delades upp i två så kallade halvlekar. Första delen sändes mellan kl. 20.00 och kl. 20.50 och den andra delen mellan kl. 21.10 och kl. 22.15. Dessutom ingick en paus mellan akterna.
Endast den andra delen var den som sändes, den första delen spelades inte ens in! I själva verket kunde man klassificera föreställningen som en första avdelning som en Beatlesföreställning, en andra avdelning som en livesänd radioföreställning.
Vad mera var är att BBC:s General Overseas Service sände samtidigt över större delen av globen mellan kl. 21.15 och kl. 22.00, vilket innebar att lyssnarna utanför England missade The Beatles framträdande med några sekunder, eftersom de inte framträdde under del två av den komplexa sändningen förrän kl. 22.02.
Detta var The Beatles första framträdande i The Royal Albert Hall, ett ställe de kom att återkomma till 1967 i låten A Day In the Life. The Beatles tillbringade största delen av sin vistelse i The Royal Albert Hall i omklädningsrum nr 5A!
De var kallade till kl. 10.15 för en repetition mellan kl. 10.45 och kl. 11.30 samt en gång till kl. 12.45 för ytterligare en repetition mellan kl. 13.00 och kl. 13.30 av finalnumren.
Liverpoolkompisen, jazzsångaren och konstkritikern George Melly presenterade The Beatles på scenen under båda delarna av evenemanget. Under första delen, omkring kl 20.40, spelade de två låtar – Please Please Me och Misery med en väldigt kort paus mellan numren.
Under den andra halvan av konserten, som sändes live, framförde The Beatles Twist And Shout och From Me To You. De hade planerat att börja med Thank You Girl, som de hade repeterat innan, men ändrade sig när det blev dags för sändning – så det blev en lite rivigare låt i stället – Twist And Shout. Och detta gjorde de utan Terry Heneberys och Ron Belchiers BBC:s producenter, kännedom.
I den stora finalen av programmet var alla artisterna samlade på scenen, inklusive The Beatles och framförde en instrumental version av Mack The Knife (skriven av Kurt Weill 1929 till operan Three Penny Opera), vilken de spelade i över tre minuter, d.v.s. fram till att sändningen tonades ut cirka kl. 22.15.
The Beatles skulle invadera Amerika själva
En av artisterna denna kväll var Del Shannon och han minns:
’From Me To You’ was a big hit here and I told John Lennon that I was going to do it. He said, ’That’ll be all right’, but then, just as he was going on stage at the Royal Albert Hall, he turned to me and said, ’Don’t do that.’ Brian Epstein had told him that he didn’t want any Americans covering their songs. The Beatles were going to invade America by themselves.
The Rolling Stones på en Beatleskonsert!
Rolling Stones manager Giorgio Gomelsky minns:
Then they invited us to go to the Royal Albert Hall. The BBC every year had this concert the light entertainment music department was putting on. The Beatles were just hitting at the time. We [Brian, Keith, Mick and Giorgio] went there and met them again, and at the end of the evening, Brian Jones and me are helping Neil and Malcolm, the Beatles’ roadies, great guys, to carry equipment out of the artists’ entrance, and there’s this bunch of girls. They start grabbing Brian Jones, ’Oh can I have an autograph? Can I have an autograph?’ And Brian was like, ’But I’m not a Beatle!’ The girls hadn’t been inside, so they didn’t know. He had the long hair, looked like a pop star. I told him to sign anyway, and he did. As we’re walking down the steps of the Albert Hall to go to my apartment not far from there, Brian looks at me and says” – he does the Jones lisp, with fervid intensity – ”’Giorgio, Giorgio, that’th what I want. That’th what I want!’ And I said, ’Brian, you’re going to have it. Don’t worry about it. But when you get it you might not want it.’ But I was wrong – he never got enough of it…”
Paul McCartney träffar Jane Asher
Efter sändningen träffade Paul McCartney sin blivande fästmö, en ambitiös ung skådespelerska och tonårspersonlighet i tv – Jane Asher, som tidigare under kvällen suttit i salongen skrikande som många andra flickor i publiken. Hon skrek nog mera för att en fotograf från Radio Times, BBC:s veckotidning, skulle få en bra bild!
Tony Aspler skrev i Radio Times den 2 maj 1963 om sina äventyr under de tre BBC-konserterna. Han inleder med tankar kring den första konserten, kallad Top Of The Pops:
TONIGHT the Royal Albert Hall will be filled to capacity for the third and final Light Programme pop concert. And when the last echo of electric guitar has died away twenty-seven soloists, six vocal and instrumental groups, seven bands, and two BBC orchestras will have performed in the series. Frankie Vaughan is the compere for this show and he will be introducing, among others, the bands of Bilk and Ball, and Susan Maughan who have all appeared in previous concerts. Joe Brown and the Bruvvers, Christine Campbell, and Bert Weedon are a few of the new faces.
Här några rader om den andra konserten – den där The Beatles var med i – och hur det kom sig att Jane Asher var med i publiken denna kväll.
As a result of my reactions to the first pop concert I was accused of being – horror of horrors! – square and not with it. Just to prove that my heart is in the right place I invited a girl – who is anything but square – to accompany me to the second concert – for her impressions of the show.
Jane Asher, a favourite Juke Box Jury panelist (David Frost, I am told, has to be dragged away from the set when she is on), has very definate views on pp music and speaks her mind with disarming frankness. As we sat in the stalls (a football-pitch length from the stage) I took down her comments – those I could hear above the roar.
After a few minutes Jane turned to me; ’It’s weird how the sound fills the entire hall, seeing the singers at such a distance. It gives you a funny feeling.’ Or as the Vernons Girls put it vocally, ’Funny All Over.’ Jane studied the faces around her: ’It seems only the girls are enjoying themselves. It really is a girl’s show.’
The Beatles bounded on stage and the noise of their reception reached the threshold of pain. ’Now these I could scream for,’ said Jane – with a little prompting from our photographer she did, and felt better for it. (Listen tonight for the response to Gerry and the Pacemakers.) ’Isn’t that fantastic (Rolf Harris’s wobble board) – it sounds like bath water running out.’ And as the bath water ran out, the Sun Arose.
Of the show in general, Jane said: ’It ran very smoothly. It’s fabulous to see all those singers together.’ And in a word? ’Noisy.’ Which all goes to prove that the sentiments of a square equal the sum of the sentiments of the non-square on my left.
Tony Aspler minns vidare att han var den yngste anställde på Radio Times i början av 1960-talet. Det innebar att det var han som fick bevaka popscenen.
Tony: I didn’t have much experience of pop music so I decided to invite along someone who could give me their impressions of the music. At that time on BBC Television they had a show hosted by David Jacobs which voted new music a ’Hit’ or a ’Miss’. One of the panelists was a teenaged actress named Jane Asher. Coincidentally, her family lived around the corner from me (her father was a psychiatrist; her brother was Peter – of Peter and Gordon). Jane agreed to come with me to the concert and as we listened to the various groups she gave me her comments. When The Beatles did their first number she was immediately impressed and said she would like to meet them. In the interval, we went down into the dressing room (which looked like a men’s locker room with rows of dark green lockers and benches) and there they were.
Hur kom det sig att Jane Asher började gå ut med just Paul McCartney?
I introduced Jane to The Beatles and Ringo immediately said, ”Would you like to go to a party?” Jane said she would and asked me if I would join her. I had to get up early next morning for work and said ’no.’ As a result of that meeting Jane started going out with Paul.
Avslutningsvis denna händelserika dag, kom det sig att The Beatles, Jane Asher och Shane Fenton tog sig till våningen i Chelsea där musikjournalisten på tidningen Disc/New Musical Express, Chris Hutchins bodde. Paul and Jane hamnade slutligen i ett sovrum, MEN där hände inte någonting annat än att de satt och pratade och lärde känna varandra. What A Day!
The Beatles framträdde vid endast ett tillfällen till i The Royal Albert Hall i London och det var den 15 september 1963 (The Great Pop Prom).