Albumet ’Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band’ släpps i USA

Den amerikanska utgåvan av The Beatles album ’Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band’.

 

Den amerikanska utgåvan kom ut på skivmärket Capitol med skivnummer MAS 6253 (mono) och SMAS 2653 (stereo). Albumet intog förstaplatsen på Billboardlistan under 15 veckor. 1968 vann albumet hela fyra Grammy-priser: Årets album (1967), Bästa albumomslaget vad gäller grafisk konst, Bästa icke klassiska ingenjörstekniska inspelning samt bästa samtida album. Albumet hade fått ytterligare tre nomineringar; Bästa sångsgruppsframförande, bästa samtida vokalgrupp, bästa instrumentala arrangemang för vokalisterna (för A Day In The Life).
Reklam för The Beatles nya album i Storbritannien i tidningen
’The International Times’ no. 14. denna fredag.
Som angivits tidigare, var Sgt Pepper-albumet det första albumet med samma spår på såväl UK-utgåvan som USA-utgåvan, vilket hade beslutats av The Beatles själva. Eftersom det utan tvekan var gruppens första album med ett tema istället för en uppradning av låtar, var det viktigt för The Beatles att Capitol släppte albumet i USA på det sätt som skaparna av albumet hade tänkt sig. Tilläggas kan dock att på den amerikanska första utgåvan ingick inte den högfrekventa tonen efter det att A Day In the Life hade tonat ut (det som bara hundar lär ska kunna höra). Ej heller ingick nonsenspratet på sid två, som avslutar hela albumet om och om igen.

Inspelning och mixning av ’It’s All Too Much’ fortsätter

Mellan kl. 19.00 denna fredag och kl. 02.15 på lördagsmorgonen besökte The Beatles De Lane Lea Recording Studios i London för fjärde dagen i rad.. Den här dagen färdigställde de låten It’s All Too Much. 

Producenten George Martin och ljudingenjören Dave Siddle var på plats.

Huvuduppgiften denna dag var att få klart alla överdubbningarna av blås- och träblåsinstrumenten. Detta skulle ha varit klart och avslutats mellan kl. 20.00 och kl. 23.00. Men när allt kom omkring hade studiomusikerna arbetat ända fram till kl. 02.00 på lördagsmorgonen.
Studiomusikern bestod av fyra trumpetare, varav en av dem var Dave Mason, som tidigare hade varit med på The Beatles inspelning av Penny Lane. De spelade tillsammans med Paul Harvey, som om hade fått i uppdrag att spela basklarinett och kontrabasklarinett.
Dave Mason minns:
George Harrison was in charge of that session. I don’t think he really knew what he wanted.

Så här tyckte George Harrison själv om det hela:
I am still annoyed that I let them mess it up with those damn trumpets.” The Beatles’ sessions in the weeks after the completion of Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band were mostly aimless and unfocused, and this was no exception.

Överdubbningarna spelades in på det fjärde spåret på bandet Inspelningen av It’s All Too Much var nu komplett. Men mixningarna gjordes inte förrän efter ytterligare fyra månader, vilket innebar att låten kanske ändå inte var helt klar för att komma med på albumet Yellow Submarine Soundtrack.

Under den här inspelningssessionen fyllde The Beatles två rullband med ostrukturerad instrumental jammning, som de hade gjort även kvällen innan.

George Martin verkade inte ha förberett något partitur för studiomusikerna så musikerna var tvungna att bli instruerade allt eftersom George Harrison kom på idéer, som till exempel inkluderade att de skulle spela trumpetstämman från Prince of Denmark’s March *), som vi kan höra i den långa sista delen av låten.

*) Prince of Denmark’s March vanligen kallad Trumpet Voluntary, skrevs omkring 1700 av den engelske kompositören Jeremiah Clarke, den första organisten i den då nybyggda St Paul’s Cathedral i London.