Inspelning av låten ’Come Together’
Denna dag var också den dag då Geoff Emerick återvände till The Beatles inspelningskonsol på heltid. Nu var han chef över balansingenjörerna i Apple Studios. Emerick återvände dessutom till EMI som den första frilansaren som arbetade i studion i Abbey Road. Hans tidigare vänliga kollegor gav honom ett kyligt mottagande.
Den här dagen påbörjade man en av John Lennons huvudbidrag till albumet Abbey Road – Come Together.
Den ursprungliga idén som blev Lennons låt Come Together kom i början av juni 1969 från en ganska osannolik källa. Den källan var Timothy Leary, en hängiven LSD-förespråkare som hade beslutat att kandidera till guvernörsposten i Kalifornien mot Ronald Reagan i valet 1970.
Timothy Leary och hans fru Rosemary blev inbjudna till Montreal för John och Yokos andra och sista Bed-in for Peace-evenemang. De anlände den 1 juni 1969 och i rum 1742 på Queen Elizabeth Hotel deltog de i inspelningen av Give Peace a Chance, som snart släpptes som Plastic Ono Bands första singel. Den 2 juni 1969 frågade John Timothy Leary om han kunde hjälpa till med hans kandidatur på något sätt.
John:
Leary ville att jag skulle skriva en låt till hans kampanj, och hans slogan var ’Unite’.
Timothy Leary:
Det fanns utan tvekan en dubbel betydelse i det. ’Förena er och gå med i partiet’ – inte ett politiskt parti, utan en hyllning till livet.
John:
Jag plockade upp en akustisk gitarr och började komponera någon sorts ramsa. Texten är fullständigt nonsens. Den skrevs med ett vagt minne av en gammal Chuck Berry-låt i åtanke. Jag behöll raden ’Here comes old flat-top’, men låten låter inte alls som en Chuck Berry-låt. Ändå blev jag stämd eftersom jag en gång erkände hans inflytande för flera år sedan. Jag kunde ha ändrat den till ’Here comes old iron-face’. Hur som helst har låten ingenting att göra med Chuck Berry eller någon annan på jorden.
Paul McCartney:
John tog med en låt som hade en text som var exakt som Chuck Berrys ’You Can’t Get Me’, även om han behöll den platta delen. Jag tror att det var en komplimang till Chuck Berry, inte en kopia. Jag menar, vi återupplivade honom. Det var en replik John inte kunde komma förbi. Han kunde inte komma på något bättre, så han bara använde den. Jag sa: ’Tja, det där är lite av en kopia, eller hur?’ Han sa: ’Nej, det är ett citat.’ Jag sa: ’Okej, okej.’
Likheten fångade låtens utgivare, Morris Levy, som kort efter lanseringen av Come Together stämde John Lennon för plagiat. Timothy Leary kanske inte gjorde någonting, men Morris Levy tänkte inte ge sig. 1973 nåddes en förlikning där Lennon spelade in tre låtar för Levys skivbolag Big Seven Music Corp. John valde tre låtar: Ya Ya, som han släppte på både sitt album Walls and Bridges från 1974 och sitt album Rock ’n’ Roll från 1975; You Can’t Catch Me, som också fanns med på Rock ’n’ Roll; och slutligen Angel Baby. Eftersom den tredje låten ännu inte hade släppts stämde Levy Lennon igen och tilldömdes slutligen 6 795 dollar i skadestånd.
Bakgrundsspåret spelades in med åtta tagningar i Studio Three under en session som varade från kl. 14.30 till kl. 21.30. Lite ovanligt för att vara 1969, men här spelade man in det hela på en fyrspårsbandspelare.
Tre av tagningarna – tagning fyra, fem och sju var ofullbordade och tagning sex var den som valdes ut som grundtagningen för albumversionen. Tagning nummer ett, med en lite annorlunda text och lite råare sång från John Lennon, kan man lyssna på på albumet Anthology 3. Tagning nummer fem ingår på en del format av 50-årsjubileusmutgåvan/återutgivningen av Abbey Road-albumet.
Så här låter tagning ett – remastrad – av låten Come Together.
På de inledande tagningarna ligger Paul McCartneys basgitarr på spår ett, George Harrisons gitarr på spår 2, Ringo Starrs trumspel på spår tre och John Lennons vägledande sång tillsammans med handklappningar och tamburinspel på spår fyra.
John Lennon:
’Come Together’ changed at a session. We said, ‘Let’s slow it down. Let’s do this to it, let’s do that to it,’ and it ends up however it comes out. I just said, ‘Look, I’ve got no arrangement for you, but you know how I want it.’ I think that’s partly because we’ve played together a long time. So I said, ‘Give me something funky,’ and set up a beat, maybe, and they all just join in.
Lennons röst tog skada av att han inte hade sjungit något av betydelse sedan Give Peace A Chance, som spelades in den 1 juni 1969. Vid ett tillfälle under inspelningssessionen verkade hans röst svika honom helt, trots några energiska insatser.
Texten ändrades under inspelningssessionen. På en av tagningarna nämner John sångerskan Eartha Kitt och på tagningarna två ,sex och åtta nämner han regissören av filmen Let It Be – Michael Lindsay-Hogg. Vid ett flertal tillfällen sjöng John också Got to get injections ’cause he’s so hard to see i den sista versen.
Mellan kl. 21.30 och kl. 22.00 kopierades den bästa tagningen – tagning sex – till en åttaspårsbandspelare i kontrollrummet till Studio Two, under rubriken tagning nio.
