The Beatles – Detta händer den 12 maj 1969
Inspelning och mixning av låten ’I Remember Jeep’
Första dagen i denna vecka, måndagen den 12 maj 1969 gick George Harrison åter igen in i en skivstudio. Denna gång gällde det EMI Studios på Abbey Road i London och arbetet med hans egen låt I Remember Jeep. George var också sin egen producent vid det här tillfället. Låten hade spelats in i Olympic Sound Studios den 29 mars 1969, kort innan George hade påbörjat att producera Billy Prestons debutalbum That’s The Way God Planned It . Vid det här tillfället bidrog såväl George själv som John Lennon och Yoko Ono med handklappningar på inspelningen. Låten hade arbetsnamnet Jam Piece vid det här tillfället.
Harrison lade också till en live Moog-synthesizer-del under det att den slutliga mixningen skapades i slutet av inspelningssessionen. I Remember Jeep lades därefter på hyllan för att plockas fram i november 1970 i samband med inspelningarna av Georges trippelalbum All Things Must Pass.
John och Yoko antikrigskampanj fortsätter
John Lennon och Yoko Ono bestämde sig för att fortsätta sin antikrigskampanj och arrangera ytterligare en ’sovrums’-protest. Ett lämpligt tillfälle gav sig när Pattie, George, Ringo och Maureen skulle gå ombord på Queen Elizabeth II och åka till Amerika. John och Yoko bestämde sig för att ansluta sig till dem och, vid ankomsten, inleda en ny antikrigsprotest i New York, där deras budskap kunde nå en större publik.
Derek Taylor, Apples presschef:
Jag bestämde mig också för att åka dit med John, Yoko, filmteamet, Yokos dotter Kyoko och tjugosex bagage med diverse vita kostymer. Min fru Joan och jag skulle resa med John, Yoko, Neil Aspinall och hans fru Susie.
Tre eller fyra veckor hade gått [sedan John hade ansökt om ett amerikanskt visum]. Det hade hörts ett svagt eko från Washington och Grosvenor Square, men inte tillräckligt högt för att låta som ett visum. Ändå förberedde sig John och Yoko hastigt för resan, som om allt var i sin ordning. De packade resväskor med en otrolig mängd saker som de planerade att använda för att grunda Bags Productions, sitt nya företag som skulle göra det möjligt för dem att kanalisera sina kreativa energier ut på världsmarknaden. Filmer, böcker, skivor, kilometervis med film, kläder för alla tillfällen, vita kostymer, vita höghattar, svarta läderkostymer, tennisskor, stövlar, pälskappor, ekollon för fred – kort sagt, allt en resande turist behöver för att klara de värsta väderförhållandena vid ekvatorn och båda polerna, såväl som Manhattan, en konsert på Madison Square Garden och ett besök i Vita huset. Den sista veckan av förberedelser kom, och hindret från de amerikanska immigrationsmyndigheterna var löst. Sunday Express rapporterade att John kanske skulle få visum eller inte, vilket gav läsaren friheten att göra sin egen bedömning. Tidningen föreslog också att George och Pattie kanske skulle ansluta sig till dem, men så var inte fallet. George och Pattie hade andra planer – de var upptagna med att leta efter ett nytt hem i Gloucestershire.
The Beatles – Detta händer den 11 maj 1969
George Harrison deltar på en session med Jack Bruce
The Beatles – Detta händer den 10 maj 1969
The Beatles tar en vilodag denna lördag
Våra fyra idoler, som inte var helt överens med tanke på Allen Kleins inhopp som boss för Apple Corps. tog sig friheten av att vara en smula ledig denna dag.
The Beatles – Detta händer den 9 maj 1969
Zapple Records släpper två ’Beatlesalbum’ i UK
John ville att Apple skulle göra galna, avantgardistiska grejer, så de skapade en division som heter Zapple.
Även om Zapple-etiketten hade funnits sedan oktober 1968, var det endast dessa två album som kom ut på Zapple-etiketten.
’Electronic Sound’
’Unfinished Music no. 2: ’Life With The Lions’.
Electronic Sound var Harrisons andra soloskiva efter Wonderwall Music från november 1968. Electronic Sound, utgiven på Zapple 02 innehåller bara två spår, ett på vardera skivsida. Titlarna är Under The Mersey Wall och No Time Or Space.
George Harrison:
See, we conceived of an offshoot of Apple Records that would be arty music that wouldn’t normally gain an outlet, a series where people could talk or read their work, as with the Brautigan thing. The intention was to get Lenny Bruce and all these kinds of people. But as with so many other things at Apple, it seized up .before it really got going. Both of the albums that did come out are a load of rubbish, yet they’re interesting from a collector’s point of view. The theory was, we wanted to let serendipity take hold.
Acetatkopior av ett tredje Zapple-album – en talskiva som var tänkt att släppas med författaren Richard Brautigan – pressades och skulle ha fått skivnummer Zapple 3. Man hade också planer på att släppa talskivor med Lawrence Ferlinghetti och Michael McClure liksom en inspelning av ett framträdande i UK av komikern Lenny Bruce. Men dessa skivor kom aldrig till stånd. Zapple-etiketten togs bort av Allen Klein i juni 1969. innan skivorna han släppas. De två första Zapple-albumen – se ovan – kom dock ut. Talskivan med Brautigan hann inte bli klar före Kleins stängning av etiketten. Ingen av beatlarna hade hört skivan.
Stereomixning av tillägg till albumet ’Get Back’
Fredagen ägnades åt fortsatt arbete med ljudteknikern Glyn Johns stereomixning av tilläggsljud i form av talad text och sångfragment på hans egen sammanställning av albumet Get Back. Sessionen pågick mellan kl. 15.00 och kl. 23.00 i Studio One., i Olympic Sound Studios i London. Producent var George Martin.
Mot slutet av dagen ägde en lyssningssession rum av de färdiga låtarna i studion. Mötet urartade dock i ett hetsigt gräl om utnämningen av Allen Klein till Apples ekonomichef. Klein var också närvarande i studion. Både John Lennon, Ringo Starr och George Harrison ville att Paul McCartney skulle skriva på kontraktet med Allen Klein, vilket Paul ville vänta med. De tre övriga beatlarna hade signerat kontraktet dagen innan. Klein hävdade att han behövde meddela sig följande dag, under lördagen, till sitt företags ABKCO styrelse i New York och behövde då samtliga fyra beatlars underskrift.
Paul McCartney:
John was going with Klein, and George and Ringo said, ‘OK, we’re going with John.’ I realised I was expected to go along with it, but I didn’t think it was a good idea – simple as that, really. Actually I asked Mick Jagger when he came round, ‘What do you think?’ He said, ‘Oh, he’s all right if you like that kind of thing.’ He didn’t really warn us off him, so there it was – and that then was the three-to-one situation.
In The Beatles, if anyone didn’t agree with a plan, it was always vetoed. It was very democratic that way, so the three-to-one situation was very awkward and as a result ‘things’ would happen.
I remember being at Olympic Studios one evening when I think we were supposed to be doing something on Abbey Road. We all showed up, ready to record, and Allen Klein showed up too. The other three said, You’ve got to sign a contract – he’s got to take it to his board.’ I said, ‘It’s Friday night. He doesn’t work on a Saturday, and anyway Allen Klein is a law unto himself. He hasn’t got a board he has to report to. Don’t worry – we could easily do this on Monday. Let’s do our session instead. You’re not going to push me into this.’
They said, ‘Oh, are you stalling? He wants 20%.’ I said, ‘Tell him he can have 15%.’ They said: ‘You’re stalling.’ I replied, ‘No, I’m working for us; we’re a big act.’ I remember the exact words: ‘We’re a big act – The Beatles. He’ll take 15%.’ But for some strange reason (I think they were so intoxicated with him) they said, ‘No, he’s got to have 20%, and he’s got to report to his board. You’ve got to sign now or never.’ So I said, ‘Right, that’s it. I’m not signing now.’
Inspelningssessionen dog ut när Lennon, Harrison, Starr and Klein lämnade studion med Paul McCartney kvar i Olympic. Av en slump träffade han på Steve Miller, som hade kommit till studion för en inspelningssession.
Steve Miller råkade bara vara i studion för inspelning, sent denna kväll. Han kom in i studion som en virvelvind.
Hey, what’s happening, man? Can I use the studio?’ ‘Yeah!’ I said. ‘Can I drum for you? I just had a f*****g unholy argument with the guys there.’ I explained it to him, took ten minutes to get it off my chest. So I did a track, he and I stayed that night and did a track of his called My Dark Hour. I thrashed everything out on the drums. There’s a surfeit of aggressive drum fills, that’s all I can say about that. We stayed up until late. I played bass, guitar and drums and sang backing vocals. It’s actually a pretty good track.
i låten ’My Dark Hour’ under inspelningen tillsammans med Steve Miller.
There was a big argument and they all went, leaving me at the studio. Steve Miller happened to be around: ‘Hi, how you doing? Is the studio free?’ Can I use the studio? I said: ‘Well, it looks like it is now, mate.’ He said: ‘Mind if I use it?’ I said. ‘Can I drum for you? I just had a f*****g unholy argument with the guys there.’ I explained it to him, took ten minutes to get it off my chest. So I did a track, he and I stayed that night and did a track of his called My Dark Hour. I thrashed everything out on the drums. There’s a surfeit of aggressive drum fills, that’s all I can say about that. We stayed up until late. I played bass, guitar and drums and sang backing vocals. It’s actually a pretty good track. So I ended up drumming on a track of his that night. It was called My Dark Hour – a good track actually. He and I made it alone. I had to do something, thrash something, to get it out of my system.
Glyn Johns hade producerat ett album för The Steve Miller Band. Paul och Steve jammade tillsammans under det att Glyn Johns satt i kontrollrummet och slutligen skapades en låt – en med den passande titeln My Dark Hour.
McCartney spelade basgitarr, gitarr trummor och bakgrundssjöng. Miller sjöng och spelade alla övriga instrument. My Dark Hour kom med på Millers album Brave New World 1969 och släpptes som singel i USA den 16 juni. Den lyckades emellertid inte ta sig in på listorna. McCartney fick ingen credd för sitt komponerande men hans framträdande kom med i form av pseudonymen Paul Ramon, samma pseudnym som han hade använt 1960 när han var på turné i Skottland med The Silver Beetles.
Allen Klein sätter igång sitt arbete på ’Apple’ med att avskeda personal
Som en del av sin nya officiella position började Allen Klein minska kostnaderna samma dag och avskedade 16 anställda, inklusive Ron Kass, Apples chef i USA, och Alistair Taylor, Apples VD och tidigare personliga assistent till Brian Epstein.
Allen Klein:
Min avsikt var att göra Apple till ett kommersiellt framgångsrikt företag och att reformera det för att passa Beatles mål.
Peter Brown, The Beatles personlige assistent och styrelseledamot i Apple Corps:
Alastair Taylor var vid Brians sida från det ögonblick han fick syn på de där fyra killarna i grottan. Alistair var inte bara en hängiven vän och assistent, utan han var förmodligen också den mest sparsamma Apple-anställda.
Alistair Taylor:
När jag kom till kontoret satt Peter Brown i sin snurrstol och pratade i telefon med Ron Kass. Han hade ett papper med en lista med namn i handen.” ”Ja, Ron, jag är rädd att de båda är avskedade”, svarade Peter kort. Plötsligt gick det upp för mig. Jag förstod varför jag hade blivit inkallad. Peters ansiktsuttryck bekräftade mina farhågor. Jag frågade: ”Jag med?” ”Ja”, svarade han. Han räckte mig en lista med mer än ett dussin namn, alla numrerade, med mitt namn på första plats. ”Från och med idag”, sa Peter. Jag blev chockad, men inte förvånad. ”Du skojar, eller hur?” flämtade jag och försökte acceptera att mitt liv hade vänts upp och ner. ”Nej, jag skämtar inte”, svarade Peter sorgset. ”Alistair, jag ville säga det här själv innan någon av Allen Kleins folk berättade det för dig.
Peter Brown:
När jag berättade för honom att han skulle få sparken kunde han inte hålla tillbaka tårarna. Först vägrade han att tro på det och tillbringade resten av dagen i telefon med att försöka få tag på John eller Paul för att få reda på det själv. Men han fick inte tag på någon.
Alistair Taylor:
Jag gick tillbaka till mitt kontor för att ringa killarna. Inte för att be om tillbaka mitt jobb, utan bara för att se till att de visste vad som pågick. Apples hela filosofi var att ta hand om människor, så jag var säker på att de ville veta. Jag ringde var och en av dem: Paul, John, George och Ringo, i den ordningen. Men ingen av dem svarade. Generade fruar och sekreterare bad mig om ursäkt. Jag kunde höra Beatles oroliga röster i bakgrunden. Men inte en enda av mina fyra berömda vänner svarade i telefonen. Och det gjorde mycket mer ont än att bli avskedad.
Pete Shotton, John Lennons barndomsvän:
En av de första som gick var Alistair Taylor, som jag råkade åka hissen med den dagen han blev utsparkad. Alistair, som hade vigt sitt liv åt Beatles för en spottstyver, var otröstlig.
Alistair Taylor:
Det var ett riktigt slag. Jag hade alltid försökt driva ett förnuftigt företag, och på sätt och vis sköt jag mig själv i foten genom att ge upp de 2,5 procenten. Jag var desperat eftersom pengarna flödade ut lika snabbt som om det inte fanns någon morgondag. Jag lyckades få ihop alla fyra och sa: ’Vi behöver en stor affärsman.’ Så de tog över det, och tre av dem tog Allen Klein, och jag fick sparken – slutet på min Beatles-karriär. I ungefär femton år efter att jag fick sparken ville jag inte veta någonting om popmusik och sålde de flesta av mina Beatles-skivor.
Peter Brown:
Alistair pratade aldrig med dem igen eller såg dem, förutom i förbifarten, i en artikel i Daily Mail. En reporter kom till Savile Row när Taylor lämnade över hans företag och intervjuade honom. ’Det är ett slag’, sa han och skakade sorgset på huvudet.
Dee Meehan, Apples sekreterare:
Allen Klein dök upp och började omedelbart avskeda folk. Han gjorde sig av med alla han kunde, antingen genom att ta deras jobb så att de inte hade något att göra, eller genom att göra deras jobb så obekväma att de tvingades sluta. Han gillade inte någon som stod Beatles nära. Han var rädd att de skulle komma till dem och berätta vad som pågick. Så fort Ron Kass lämnade började alla bli oroliga.
Peter Brown:
När Paul tillfrågades om hans åsikt i den här frågan svarade han: ’Man kan inte vara bra när man sparkar någon.
Kleins väg till makten ledde till ett blodbad ingen förväntade sig. Kleins första prioritet var massuppsägningar. Paul hade tidigare hotat att rensa Apple Corps från dess dödvikt. Han krävde en lista över alla icke-nödvändiga Apple-anställda, men denna begäran upprörde oss alla så mycket att vi låtsades att vi hade glömt att tillhandahålla listan eller tappat bort den. Nu fanns det inget längre behov av en sådan lista. Klein började fatta sina egna beslut.
Allen Klein:
Beatles ville bli av med galgarna, men de skämdes över att avskeda dem. Så de bad mig att göra det.
The Beatles – Detta händer den 8 maj 1969
John, George och Ringo skriver kontrakt med Allen Klein
Dena torsdag den 8 maj 1969, skrev John Lennon, Ringo Starr och George Harrison under ett kontrakt som formellt tillkännagav att Allen Klein hade utsetts till verksamhetschef för The Beatles.
Klein hade informellt fått uppdraget per den 3 februari 1969, men det tog fram till nu att få fram ett kontrakt som undertecknades och som lyder som följet:
Gentlemen:We hereby appoint you as our exclusive business manager under the following terms and conditions:
I. Period: Three years
a) cancellable at the end of each year by either party giving three months written notice: and
b) cancellable by Apple if Allen Klein for any reason is no longer personally involved with the day to day details of running ABKCO.
II. Terms
a) 20% of the gross income received from any source during the currency of the agreement and 20% of all income whenever received as a result of all agreements signed during the currency of this agreement except as follows:
i) amount of any Beatle record royalties arising from all existing recording agreements, commission being payable only on amount of any increased royalty.
ii) Apple Records – 10% commission on gross receipts.
iii) Merchandising – 25% nett.
iv) Publishing by or on behalf of George Harrison and Richard Starkey – 10% only.b) Apple Records Inc. to pay for all future reasonable travel expenses and provide living quarters for all ABKCO personnel while in London, when travelling at our request.
c) Apple Records Inc. to pay for all reasonable travel and living expenses incurred by ABKCO to date.
d) Apple to deduct to David Platz commission on publishing from ABCO commission.
Very truly yours,
Apple Corps Ltd. on behalf of The Beatles and The Beatles Group of companies
På svenska lyder texten:
Vi utser dig härmed till vår exklusiva affärschef enligt följande villkor:
Giltighetstid: Tre år.
a) kan sägas upp vid utgången av varje år av endera parten med tre månaders skriftligt uppsägningstid: och
b ) kan sägas upp av Apple om Allen Klein, av någon anledning, inte längre personligen är involverad i Apple-bolagets dagliga ledning.
Villkor.
a) 20 % av intäkterna som erhållits från någon källa under detta avtal och 20 % av alla intäkter som erhållits till följd av alla avtal som undertecknats under detta avtal, med undantag för följande fall:
i) beloppet av eventuella royaltyer för Beatles-inspelningar som härrör från alla befintliga inspelningsavtal, med provision som endast ska betalas på beloppet av eventuella ökade royaltyer.
ii) Apple Records – en provision på 10 % av den totala intäkten.
iii) Ökning av försäljningsvolymen – 25 % av nettoresultatet.
iv) Publikationer av eller på uppdrag av George Harrison och Richard Starkey – endast 10 %.
b) Apple Records Inc. kommer att betala alla framtida rimliga resekostnader och tillhandahålla boende för all personal på ABC Company i London under resor på vår begäran.
c) Apple Records kommer att betala alla rimliga rese- och boendekostnader som ABC Company hittills har ådragit sig.
d) Apple ska dra av David Platz publiceringsprovision från ABC-bolagets provision.
Med uppriktig respekt,
Apple Corps Limited å The Beatles och The Beatles Group of Companies vägnar.
Obs : Lennon strök över klausulen som sa: ”Ovanstående återspeglar vår ömsesidiga förståelse och är föremål för formella avtal som utarbetas av våra advokater.” Han lade till en rad som sa: ”Om du godkänner dessa villkor, vänligen signera nedan så kommer våra advokater att upprätta ett mer formellt avtal”, vilket antydde att det inte var den slutgiltiga versionen av kontraktet.
Peter Howard från advokatfirman Titmuss, Bainer & Wedd träffade John Lennon på Savile Row nr 3 i London denna dag. Lennon begärde en ändring i kontraktet innan han skrev under. Han överströk klausulen som sa: The above sets out our general understanding and is subject to forman agreements being prepared by our solocitors. Dessutom lade han till följande: If these terms are agreed to, please sign below and our solicitors will draw up more formal agreements, vilket innebar att detta papper inte var det slutliga kontraktet.
Jag skrev inte kontrakt med Allen Klein eftersom jag inte gillade honom och jag tyckte inte att han var rätt för mig, oavsett hur mycket alla andra gillade honom. Sanningen är den att han bara hade tre fjärdedelar av Beatles och faktum är att han inte hade Beatles. Han var förvisso manager för John, George och Ringo, men jag sa till honom att han inte var manager för mig.” En av anledningarna till att jag inte ville ha Klein som chef var att han inte hade åstadkommit någonting mellan början av året (1969) och maj. Klein sa till oss: ”Vi får det (NEMS) för ingenting.” Detta är typiskt för Kleins överdrivna attityd gentemot oss på den tiden, och det var på grund av stunder som dessa som jag gradvis blev mer och mer övertygad om att Klein var fel person att vara vår chef. Jag hade två alternativ. Det ena var att bara ansluta mig till de andra, vara med Klein och gruppen som helhet, och göra vad de andra tre ville, gå i den riktning som Klein i huvudsak skulle peka ut, eller så kunde jag göra vad jag tyckte var rätt.
John Lennon och Yoko Ono intervjuas av David Wigg
Detta var den första gången som Lennon och Ono blev intervjuade av Wigg, som tidigare hade intervjuat George Harrison och Ringo Starr i radion. Trots att albumet Unfinished Music No. 2: Life With The Lions skulle släppas i UK dagen efter så nämndes det inte något om detta i intervjun. Istället diskuterades mest om Lennons fredskampanjer. Paret hade just avslutat sin fredsbäddsprotest på Amsterdam Hilton och var på väg att arrangera ytterligare en i Montreal. John förklarade vad han hoppades uppnå med denna ganska ovanliga demonstration. Intervjun täckte också in The Beatles användning av droger, anti-Beatles-motreaktioner i brittisk press, kroppsstraff i skolor, Lennons tro på livet efter döden och hans kärlek till Ono. Intervjun sändes under två delar av Scene And Heard den 11 och 18 maj 1969 mellan kl. 15.00 och kl. 16.00.
David Wigg:
Denna intervju med John och Yoko ägde rum i London, på Apples kontor. De hade just avslutat sin fredsbäddsprotest på Amsterdam Hilton och var på väg att arrangera ytterligare en i Montreal. John förklarade vad han hoppades uppnå med denna ganska ovanliga demonstration.
John, vad försöker du och Yoko uppnå, för det verkar som att ni fokuserar mycket av er energi på ert album och era gemensamma projekt nu för tiden.
Ja, visst. Vi hoppas kunna uppnå fred. Det är ju det vi fokuserar på. Det är ett stort mål, och vi gör allt vi kan för att uppnå det.
Känner du att din vecka i Amsterdam – läggdagsaktiviteten – var givande? Nådde du ditt mål?
Ja, vi har uppnått mycket. Först och främst har vi fått folk att skratta, och det är bra. Du vet, jag menar, Yoko och jag är som vinden. Du kan inte se den, men när det blåser svajar träden. Det är vad vi gör. Plus, förutom oss, är det lanseringen av en fantastisk film och kanske ett album. Många har skrivit till oss från USA och hela världen. Ett typiskt exempel är att en kille skrev till oss: ”Nu, på grund av er handling i Amsterdam, har jag inte gått med i RAF och jag odlar ut mitt hår.” Allt vi säger är, istället för att krossa skyltfönster, odla ut ditt hår för fredens skull. Säg, någon fabrikskille vill inte klippa sitt hår. Han kommer att göra det för fredens skull, oavsett om han inser det eller inte. Du vet, han protesterar utan någon moral eller… ja, det finns ingen anledning att vara arg på honom för hans långa hår. Du vet, för att han är irriterande och allt det där. Han kanske sätter upp håret medan han jobbar och allt det där. Så vi säger, låt håret växa för fredens skull. Gör något som inte kan tas, som inte kan brytas.
Men du tycker att det är en ganska positiv aktivitet att låta håret växa och ligga i sängen. Tycker du inte att det vore bättre om folk gick ut och gjorde något mer nyttigt?
Det är positivt. (till Yoko) Säg det till honom.
Det är väldigt, väldigt positivt. Jag menar, det uppmuntrar andra människor att säga ifrån, vilket, som du sa, är ett resultat av våra ansträngningar. Med andra ord, okej, bra, låt oss göra något positivt för världen. Så vi startade något som alla såg. Så, i den meningen, är det väldigt, väldigt…
Så man går och agerar. Om vi har inspirerat någon att göra något positivt antar vi att vi har gjort något nyttigt. Man säger: ”Tja, jag kan göra något bättre än så.” Så gör det. Det är målet.
Ja, stig över till oss.
Om någon har en idé, kom över till oss. Vi fortsätter spela det här spelet, träffas och försöker överglänsa er. Men vi vill alla…
Det är som en tävling för fred, det är vad det är: ”Utmärkt. Eftersom de inte gör det tillräckligt bra kan vi göra det bättre.” Och de kommer att göra det bättre.
Många tror att om allt reduceras till sängs, om man för fredens skull tillbringar en vecka eller flera dagar i sängen, som en handling för fred, så kommer landet att hamna i en återvändsgränd.
Skulle inte det vara bättre än att tillverka vapen och bomber? Tänk dig att den amerikanska armén skulle ligga kvar i sängen i en vecka, och att den vietnamesiska armén skulle göra detsamma. Eller Nixon… och ordförande Mao. Tänk dig om hela världen skulle ligga kvar i sängen. Det skulle bli fred i en vecka, och de skulle få en smak av hur det är. Spänningarna skulle lätta.
Om situationen blev tillräckligt problematisk och det blev uppenbart att det skulle bli krig, och du blev ombedd att gå i krig, John, skulle du gå och strida för ditt land?
Jag skulle inte gå till offensiv. Jag skulle nog försvara mig i den situationen. Men jag skulle inte attackera. Jag är pacifist, förstår du.
Just nu, vad vill du mest av allt i livet, John?
Frid. Det är allt jag vill, egentligen.
Om något hände dig, hur skulle du vilja att folk skulle minnas dig?
Som en stor förespråkare för fred.
Är det viktigare än din musik?
Självklart, ja.
Om du kunde vrida tillbaka tiden, skulle du vilja leva den precis som du gör nu? Skulle du vilja att den var precis som den är idag? Med andra ord, skulle du vilja förbli John Lennon, en Beatle?
Jag ångrar inte vad som hände. Särskilt inte efter att ha träffat Yoko. Det gjorde allt värt det. Det är ett avslut.
Vad lockade dig mest med Yoko?
Hon är jag i det motsatta könets kläder. (skratt)
Jag blev också väldigt överraskad. Jag menar, jag blev verkligen överraskad över att träffa någon som John. Han är, på sätt och vis, min kopia, och samtidigt finns det något annat med honom. Och det är underbart. Innan honom gjorde jag bara det jag älskade, och mitt största problem var ensamhet, att kämpa ensam. Och nu är vi tillsammans, och vi gör det tillsammans, och det är lättare. Och jag är faktiskt väldigt tacksam för det. Det är den största turen i mitt liv, om jag får säga det så.
John, du verkar mycket mer avslappnad nu. Vad hände? Släppte något inom dig? För innan dess var du alltid lite läskig.
Ja. Ja, ja. Jag har blivit befriad av Yoko. Hon har befriat mitt riktiga jag. Jag är nervös och spänd och allt det där, men jag är mer avslappnad än jag har varit sedan jag var liten.
Så du säger att du just nu befinner dig i den lyckligaste perioden i ditt liv. Du har sökt efter lycka i flera år. Känner du att du har hittat den?
Ja.
Och känner du att det du gjorde tidigare, att åka till Indien och allt det där, var till någon hjälp?
Ja. Det är precis vad jag menar. Jag ångrar ingenting. Meditation, jag tror fortfarande på det, och jag använder det ibland. Jag ångrar inget av det. Jag ångrar inte att jag tog droger eftersom de hjälpte mig. Jag förespråkar inte att alla tar dem, men de var till hjälp för mig, och Indien var bra för mig. Jag träffade Yoko innan jag åkte till Indien, och jag hade mycket tid att tänka. Jag tillbringade tre månader med att tänka på min situation, bara meditera och reflektera. Och när jag kom hem och blev förälskad i Yoko, var det ett avslut. Och det är vackert.
Vad är din inställning till droger efter anklagelsen [i domstol]?
Jag använder inga droger. De tilltalar mig inte direkt nu, men om någon erbjöd mig en på en fest skulle det bero på hur jag mådde. Det är samma sak som med whisky nu. Jag dricker inte, men beroende på situationen kanske jag röker marijuana. Men jag kommer aldrig att göra det igen. För jag vill inte gå igenom det. För jag vill verkligen inte det. Droger var droger, jag brukade göra dem, men jag slutade i Indien. Jag använde dem då och då. Ibland dricker jag, lite.
Nu får vi glädje av det enkla ingentinget. Att bara sväva i himlen.
Låg.
Ja, och lågt. Vi är bara tillsammans. Och vi är alltid på topp. Så, egentligen, det är ingen idé att oroa sig för någonting.
Nej.
George sa att han trodde att engelsmännen var emot Beatles. Håller du med om det, John? Känner du en nivå av fientlighet mot dig nu som du inte upplevt tidigare i din karriär?
Åh, vi har varit där förut. Vi har alltid blivit behandlade så. Beatles behandlades som brittiska tonåringar. Det är okej att vi blir attackerade hemma. Men försök… Se vad som händer när vi blir attackerade utomlands. Britterna skyddar oss. Det är precis som inom familjen. Det är okej att de slår oss. Men om en granne gör det, se upp. Det har alltid varit så. George var väldigt deprimerad, och det är deprimerande när hela familjen vänder sig emot en. Gjorde han något fel? Jag tror inte på kroppsstraff för ett barn. Vi blir utskällda för att Storbritannien åtminstone har höga tankar om oss. Men det finns inget vi kan göra åt det. Även om vi åtminstone kan leva i fred här.
Du säger att du inte tror på kroppsstraff mot barn.
Jag tror inte att kroppsstraff kommer att reformera honom. Jag tror inte på kroppsstraff som en lösning. Jag kan förstå att folk tror att det är det enda sättet, så jag förstår de människorna. Jag tror inte att de har rätt, för det hindrar inte mördare från att hängas, eller våldsamma människor från att vara våldsamma. Det är allt de förstår, men… Våld föder våld. Man kan inte döda alla våldsamma människor eller alla mördare. Då skulle vi behöva avskaffa regeringen också.
Tar du allt du gör på allvar?
Allvarligt talat, med viss tvekan. Jag tar inte allt på alltför stort allvar eftersom jag tror att det är ett problem med ”konst” inom citationstecken, ”musik” inom citationstecken, ”fredsrörelse” inom citationstecken och ”fred” inom citationstecken. Så jag tar allt med en nypa salt. men jag tar livet på allvar. Det är ett seriöst arbete att vara lycklig.
Men det som stör mig lite är att många människor gör narr av dig, eller hur? De skrattar.
Vad de gör… Om någon tar ställning…
De tar dig inte på allvar.
Men det är bra. Det ingår i vår policy att inte ta allt på allvar, eftersom vår opposition, vem den än må vara i alla sina manifestationer, inte vet hur man hanterar humor. Och vi är humorister. Vi, John och Yoko, är som Laurel och Hardy . Så vi har en bättre chans, eftersom seriösa människor som Martin Luther King, Kennedy och Gandhi mördades.
Ja, det är en mycket intressant poäng. Så du har inget emot att vara hovnarrar, John?
Åh nej. Vi är redo att vara världens clowner.
John, i en radiointervju i Frankrike sa du att du var Gud. Menar du allvar?
Ja, jag…
Känner du dig verkligen som Gud?
Vi är alla gudar. Jag menar vad Kristus sa: ”Himmelriket är inom er.” Det är vad det betyder. De pratar om det i Indien. Och zenbuddhister säger samma sak. Det är en grundläggande idé inom religionen. Vi är alla gudar. Jag är inte någon Gud eller en särskild Gud, utan jag är Gud. Vi är alla Gud, vi är alla potentiellt gudomliga och potentiellt syndiga. Vi är allt som finns inom oss. Och himmelriket är nära och inom oss. Och om du tittar tillräckligt noga kommer du att se det.
Tror du på ett liv efter döden?
Jag tror det. Utan tvekan, jag tror det.
Hade du någon exceptionell upplevelse som fick dig att tro på detta med sådan övertygelse?
I meditation, i droger, i dieter blev jag medveten om själen och jag blev medveten om denna kraft. Någon på TV frågade en häxa: ”Är du en svart häxa eller en vit häxa?” Hon sa: ”Det finns inget sådant inom häxkonst.” Det finns kraft som människor berör, och de använder den på vilket sätt de än närmar sig den. Så Gud är en kraft som vi alla är kapabla att använda. Vi är alla glödlampor som kan beröra elektricitet. Man kan använda elektricitet för att döda människor, eller så kan man använda den för att lysa upp ett rum. Och det är Gud. Varken det ena eller det andra, utan båda tillsammans. Vi använder det efter bästa förmåga, och det är inte bra att skylla på Gud för krig, för man kan använda en vätebomb för att generera billig elektricitet för hela världen, eller så kan man använda den för krig. Väteenergi, vad det nu är, atomenergi. Och det är… och det är Gud.
Vad betyder livet för dig, John? Skulle det betyda något för dig om det tog slut imorgon, eller vill du leva till en mogen ålder?
Jag skulle vilja leva till en mogen ålder, men bara med Yoko. Jag är inte rädd för döden. Jag vet inte hur det känns i det ögonblicket. Men jag är förberedd på döden eftersom jag inte tror på den. Jag antar att det är som att kliva ur en bil och in i en annan.
Går du i kyrkan?
Nej, jag behöver inte gå i kyrkan eftersom den… Jag respekterar kyrkan på grund av den helighet den har fått från troende genom åren. Jag tror att många dåliga saker har hänt i kyrkans namn och i Kristi namn, så jag undviker kyrkan. Och som Donovan en gång sa, jag går till min kyrka, till mitt tempel, varje dag. Jag tror att de som behöver kyrkan borde gå dit, och de som förstår att kyrkan finns i vårt medvetande borde gå i sitt tempel, eftersom källan finns där.
Så här låter intervjun, även om David Wigg själv säger i början något som tyder på att intervjun skulle vara gjord juni 1969. I det här läget hade paret avslutat sin fredsdemonstration i Nederländerna och skulle åka till Montreal för en andra fredsdemonstration. Paret var i Montreal från den 26 maj till den 3 juni 1969.
Speltid: 29:45.
Kallelse till årsmöte onsdagen den 27 maj 2026
Ny lokal och ny tid för årsmötet 2026
Nu har vi äntligen hittat en nygammal lokal (vi har haft ett årsmöte tidigare på denna plasts) där vi kan hålla vårt årsmöte med Beatlespub, när bokningen i Sundbyberg gick om intet.
Vi inleder träffen kl. 17.00 och startar själva årsmötet kl. 17.30. Resten av programmet står att läsa nedan samt många fina måltidserbjudanden. Frågor kring årsmötet ställs till e-postadressen: info@beatlesnytt,se.
Vänligen kom i tid!
