Maureen Starkey och Ringo Starr går ombord på ’Queen Elisabeth 2’ tillsam-
mans med sönerna Zak Starkey närmast kameran och Jason Starkey där bakom.

Förutom paret Ringo och Maureen var Peter Sellers, regissören Joe McGrath, producenten Denis O’Dell, med deras respektive fru och Apples presschef Derek Taylor med ombord. Den luxuösa Atlantångaren anlände till New York city den 22 maj 1969. Från New York city flög sällskapet till Bahamas för en tvåveckors semester.

Innan fartyget hade påbörjat resan, gav Ringo Starr en intervju för The Associated Press. I intervjun pratade Ringo om ett tidigare jobb som han hade haft som servitör som tonåring på ett ångfartyg som seglade mellan Liverpool och norra Wales.

John Lennon och Yoko Ono bestämde sig för att fortsätta sin antikrigskampanj och arrangera ytterligare en ’sovrums’-protest. Ett lämpligt tillfälle gav sig när Ringo och Maureen skulle gå ombord på Queen Elizabeth II och åka till Amerika. John och Yoko bestämde sig för att ansluta sig till dem och, vid ankomsten, inleda en ny antikrigsprotest i New York, där deras budskap kunde nå en större publik.

I New Yorks hamn planerade John att spela sin komposition Song For Peace över alla fartygets högtalare.

Ungefär trettio minuter senare, någonstans runt Camberley, dök en vit Rolls-Royce upp i backspegeln på Mercedesbilen med bland andra Derek Taylor i. Det var John och Yoko, på väg mot Southampton. Ja! Bilen körde om oss, och Johns röst dånade över A30. ”God morgon.” Vi följde Rolls-Royce några kilometer, och sedan, nära Basingstoke, svängde den in i en parkeringsplats för en tebutik. John klev ur, följd av Yoko. ”Vi åker inte”, sa han. ”Det är ingen idé. Jag ringde från bilen, och de har fortfarande inte gett mig visumet. Vi ska ringa ett sista samtal från det här kaféet och sedan äta frukost. Men ha det trevligt du.” ”Ännu en smekmånad”, sa Yoko. ”De sa att de skulle göra en film i Southampton som komplement till ’The Ballad of John and Yoko’, och sedan skulle de återvända till Apple.”

John Lennon:
Vi bestämde oss för att göra det igen [bedside action], vi försökte göra det i New York, men de amerikanska myndigheterna tillät oss inte, de visste vad som hände i Amsterdam.

Derek Taylor:
Vi sa adjö till dem och Mal Evans och styrde mot kusten. Tjugo mil från Southampton dök en annan Rolls upp, den här var svart. Det var Ringo, Maureen, Zak, Jason och deras två assistenter, Alan och Stella. Vi kände oss bättre. Det var trevligt att se vänliga ansikten. I Southampton möttes vi av Cunard-personal ( obs: ett brittiskt företag som trafikerade transatlantiska rutter och kryssningslinjer), leende och med PR-märken – personer med låga titlar och högljudda röster. En liten strid vid landgången avgjordes till Ringos fördel, och han och hans kompani fick gå ombord. Ringo, Peter Sellers, deras fruar och alla andra gav sig av på den andra resan med detta enorma fartyg.

Ringo Starr längst till vänster och hans fru Maureen Starkey längst till höger vid bordet ombord på QE2.

John Lennon och Yoko Ono hade hoppats på att få följa med på resan, men de amerikanska immigrationsmyndigheterna nekade paret inresetillstånd med hänvisning till att paret hade dömts för innehav av cannabis i november 1968. På grund av detta blev de kvarlämnade på kajen i Southampton. Denna erfarenhet påminde starkt om när paret i mars 1969 vägrades att gifta sig på en färja mellan Dover och Calais. Hela historien, mer eller mindre återges i John Lennons låt The Ballad Of John  And Yoko.