Idén till filmen ’The Beatles’

Paul McCartney berättar:
Vår relation i bandet höll på att försämras. Vita albumet var väldigt svårt för oss. Något var tvunget att förändras. Jag föreslog att vi skulle gå tillbaka upp på scenen, för när man är i studion länge får man känslan av att ingen lyssnar på en. Man börjar undra varför man gör allt detta. På scenen, tvärtom, efter varje nummer får man en omedelbar reaktion från publiken. Applåder uppmuntrar artisten, ger honom styrka. Att uppträda är som en adrenalinkick. Vi ville inte återvända till Beatlemania, utan bara till scenen. Beatles borde åka på turné. Vi kunde spela på små klubbar, som vi gjorde i början. Det viktigaste är att det ger oss glädje. Utan konserter, utan interaktion med publiken, upphörde vi att vara ett band, ett sammansvetsat team. Det är därifrån alla dessa meningsskiljaktigheter, gräl och missförstånd kommer. Turnéer kunde återuppliva oss. Bara på en konsert kunde vi känna att vi hade en gemensam sak igen.” En dag var vi alla samlade på Apple och jag sa: ”Jag tror det är dags att vi gör något.” De var alla glada över att kunna luta sig tillbaka och njuta av livsstilen. Vi var rika och bodde i fina hus, men jag sa: ”Kom igen, grabbar! Vi kan inte stå still. Vi måste göra något, för vi är Beatles!

Ringo Starr:
Vid det laget hade John redan brutit loss från oss. Paul var en arbetsnarkoman, eller Beatlogholic. Eftersom John och jag bodde grannar i Weybridge brukade vi ofta träffas hemma hos honom eller mig, ha det jättekul och se fram emot en lång, avkopplande dag, och sedan ringde telefonen och Pauls röst hördes: ’Jag tror att vi ska gå ner till studion, grabbar. Vi måste sätta igång.’ ’Nej, jag vill inte! Jag vill slappna av.’ Men Paul satte press på oss, och vi gick.” I slutet av 1960-talet började vi undra: ”Vad siktar vi på? Vem behöver detta?” Vår entusiasm avtog, och Paul försökte sporra oss. Det är bara den typen av kille han är.

Paul McCartney:
Jag sa: ’Varför gör vi inte en film? Jag tror att det skulle vara fantastiskt.

George Harrison:
Du vet, om det är meningen så vill jag inte göra det, jag vill inte framföra låtar på scen för det blir alltid hemskt, medan man i studion kan jobba med kompositioner tills man får det resultat man vill ha.

Paul McCartney:
De var med på idén till filmen. Jag minns att John sa ’Jag är med’, för han ville jobba. Jag sa ’Okej då’. Efter det började jag reta dem lite om idén för att hålla dem på tårna.

John Lennon:
I grund och botten ville Paul göra det för att det var dags för en till Beatles-film eller något, och Paul ville att vi skulle åka på turné eller något. Som vanligt tänkte George och jag: ’Åh, det vill vi fan inte’ och sånt. Han startade det, och sedan började alla dessa diskussioner om vart vi skulle åka och allt det där. Jag bara följde honom, och då hade jag Yoko. Jag var inte sugen på något av det där skiten. Plus att jag var hög hela tiden, på heroin och allt det där, och jag var helt enkelt inte sugen på det där skiten. Precis som alla andra, du vet.

Paul McCartney:
Jag minns en gång när vi diskuterade vår film sa John: ’Ja, jag förstår. Han behöver jobba’, och jag sa: ’Ja, det stämmer. Jag tycker att vi borde jobba. Det skulle vara bra.’ Vi var alla glada över att få en paus, men jag tyckte att vi borde göra något också.

Regissören Michael Lindsay-Hogg:
Det var ursprungligen tänkt att bli en kort dokumentär för TV.

John Lennon:
Vad ska vi göra om vi inte kan komma på något? Det värsta vi bestämde oss för att göra efter att vi slutat turnera var att filma själva när vi spelade in albumet. Vi gjorde allt detta för kommunikationens skull, och att visa filmen på tv var också kommunikation, eftersom vi hade en chans att le mot folk: ’Allt du behöver är kärlek.’ Det var det som motiverade mig att ta mig an den här typen av arbete.

Paul McCartney:
Nu när vi har slutat turnera har långa studiosessioner blivit ganska tröttsamma, och vi har glömt bort hur man framför låtar på scen från början till slut. Varför inte försöka uppträda som förr i tiden?

Tidningsartiklar om The Beatles i ’Melody Maker’

Förstasidan på ’Melody Maker’ från den 7 december 1968.

I Melody Maker från den 7 december 1968 stod att läsa:
Beatles framträdande har flyttats till den 18 januari. Men platsen är fortfarande osäker”, sa talespersonen Derek Taylor på måndagen. ”Det är osannolikt att det blir Roundhouse, och antydan att det kommer att vara i Liverpool är också osannolik.” Taylor sa att föreställningen troligen skulle äga rum i London eftersom den skulle spelas in i färg för tv, och all utrustning för sådan inspelning fanns i London. Föreställningen är planerad till den 18 januari, men Beatles kan också ha en repetition och generalrepetition med inbjuden publik den 16 och 17 januari.

Sidan 3 i ’Melody Maker’ från den 7 december 1968.

I en annan artikel på sidan 18 i samma tidning frågar man sig om Apple blivit ruttet.

Fortsättningen på spalt 3 i artikeln kommer här:

Sidan 25 finns ett knippe insändare som tycker till om The Beatles senaste dubbelalbum.