George och Pattie Harrison samt Mal Evans i Grekland
Denna tisdag var den sista hela dagen för sällskapet i Grekland för den här gången.
Mal Evans berättar:
När vi låg i bukten med vår båt, körde en stor båt med pojkar och flickor upp jämsides med vår båt. Det visade sig att det var franska studenter. De såg vår båt med vår Union Jack-flagga och började sjunga ’God Save The Queen’. Vi ställde oss upp i båten och gjorde honnör, samtidigt som vi sjöng den del av ’All You Need Is Love’ som innehöll den franska nationalsången.
Inspelning, mixning och editering av låtarna ’Yer Blues’, ’Mother Nature’s Son’, ’Etcetera’ och ’Wild Honey Pie’
John och Ringo deltog i denna halvtimmeslånga session. Paul var uppenbarligen inte närvarande, och inte heller George, som var på en kort semester i Grekland vid den tidpunkten. Det beslutades att Ringo skulle göra en nedräkning av låten, varefter en redigering skulle göras. Men efter att ha hört resultatet av den femte tagningen skulle Johns ursprungliga nedräkning från den tagningen användas för den slutliga versionen, snarare än Ringos försök.
Att skapa en monomixning från början skulle ta alltför lång tid att göra och hade säkerligen låtit alltför annorlunda än stereoversionen. Istället tog man den stereoediterade versionen från den 25 juni 1968 och kopierade den till ett monoband för att skapa en monomaster under denna session, även om en andra monokopia, som kom att användas på albumet, skapades den 26 augusti 1968.
Kvällssessionen började kl. 20.00 och slutade första kl. 04.00 på onsdagsmorgonen. Denna session användes huvudsakligen för att göra överdubbningar till låten Mother Nature’s Son, bakgrundsspåret som hade spelats in den 9 augusti 1968. Inspelningssessionen leddes av Paul McCartney. George Harrison var som informerats om tidigare på en minisemester i Grekland. John Lennon och Ringo Starr var för det mesta inte närvarande.
Ken Scott:
Paul was downstairs going through the arrangement with George [Martin] and the brass players. Everything was great, everyone was in great spirits. It felt really good. Suddenly, half way through, John and Ringo walked in and you could cut the atmosphere with a knife. An instant change. It was like that for ten minutes and then as soon as they left it felt great again. It was very bizarre.
Vid början av sessionen innehöll Mother Nature’s Son bara två spår – ett med sång och ett med akustisk gitarr. På spår tre lade McCartney till en bastrumma, som spelades in trapphuset utanför själva studion.
Alan Brown teknisk ingenjör på EMI:
Paul wanted an open [echoing] effect on his drums and we ended up leaving the studio itself and putting the drums in the corridor, halfway down, with mikes at the far end. It wasn’t carpeted then and it gave an interesting staccato effect.
Paul McCartneys handskrivna text till ’Mother Nature’s Son’.
Under det att man väntade på att sessionsmusikerna att anlända, spelade McCartney in en låt med titeln Etcetera. McCartney spelade bara in en enda taggning och lyssnade på inspelningen. Därefter togs bandet om hand av George Martins assistent Chris Thomas.
Alan Brown:
This was a very beautiful song. I recall it was a ballad and had the word ‘etcetera’ several times in the lyric. I only heard it twice: when he recorded it and when we played it back to him. The tape was taken away and I’ve never heard of it since.
Trots att McCartney senare kom ihåg låten som en som skulle vara till Marianne Faithfull, var det en version av låten som senare fick titeln Thingumybob. Låten hade spelats in av Black Dyke Mills Band den 30 juni 1968 och släpptes som en singel på Apple Records i augusti 1968.
McCartneys version från denna dag innehöll diverse text, där ordet etcetera upprepades ett antal gånger. Låten hade också en så kallad brygga och en mjukare introduktion, som påminde om introduktionen på låten Here, There And Everywhere. I början av 2000-talet dök det upp en acetatkopia i McCartneys personliga arkiv, vilket bekräftade att låten egentligen var en version av Thingumybob.
Mother Nature’s Son innehöll två trumpeter och två tromboner. Instrumenten överdubbades tillsammans med ett kort gitarrsolo i slutet av låten. Härefter ansågs låten vara komplett. Mot slutet av sessionen mixades låten i mono på åtta försök. Trots detta gjorde man nya mixningar den 12 oktober 1968.
Den sista låten som man spelade in denna kväll var Wild Honey Pie, även om den listades som Ad Lib. McCartney framförde låten på första inspelningsförsöket vad gäller såväl sång som gitarrspel. Han gjorde om processen två gånger till och fyllde deet fjärde spåret med en bastrumma. Låten fick sex monomixningar, varav den sista var den som kom med på albumet The Beatles.
Dave Rybachevsky:
Wild Honey Pie är en av många låtar som skrevs av Paul McCartney i Rishikesh våren 1968.
Paul McCartney:
Det var bara ett utdrag ur ett instrumentalt nummer som vi inte var säkra på kvaliteten på, men Patti [Harrison] gillade det verkligen, så vi bestämde oss för att behålla det på albumet. Låten kom till som allsång i Rishikesh. Låten ’Wild Honey Pie’ var en referens till en annan låt jag hade skrivit som hette ’Honey Pie’.
Kevin Howlett, BBC-radioproducent och författare till texten för 50-årsjubileet av White Album:
På Wild Honey Pie uppnåddes det twangning-liknande ljudet på en av de akustiska gitarrerna genom att variera bandhastigheten något. Detta uppnåddes genom att glida handen över metallbandsrullen medan den snurrade med 15 tum per sekund. Resultatet blev ett ljud som liknade det från en kassettbandspelare när batterierna nästan är slut.
