Tony Bramwell:
Vi fick en bungalow med pool på det lyxiga Beverly Hills Hotel. Det var som himlen! Det första vi gjorde var att byta kläder och gå och simma. Hur banalt det än låter, så är livet, tänkte jag medan Paul och jag slappade sida vid sida på våra luftmadrasser med drinkar i handen och tittade upp på den blå himlen och doften av jasmin och apelsinblomma i luften.” Den dagen bestämde vi oss för att shoppa på Sunset Strip. Allt var vansinnigt dyrt för mig, men Paul brydde sig inte. ”Skriv under checkar för vad du vill”, sa han till mig. Situationen var ganska märklig. En ung man med många miljoner, som inte hade ett öre på sig. Lite som kungligheter, antar jag. Hur som helst, alla var mer än glada över att få våra undertecknade checkar.

På kvällen roades sig sällskapet med att ta del av Los Angeles nattliv, besökte restauranger och klubbar. När väl nyheten om att Paul McCartney var i staden, började det dyka upp flickor lite här och var. Sällskapets första stopp var Frank Sinatras favoritrestaurang Romanoff’s, som sköttes av en rysk prins. Nästa stopp blev klubben The Factory, som låg i mitten av ett stort industrilager. Besökarna var mestadels Hollywood elit, såsom Paul Newman, Steve McQueen och Paul Wasserman ’Wasso’. Sammy Davis Jr var också på plats och han kom faktsikt över till Paul och Tony Bramwells bord för att snacka lite.

Tony Bramwell berättar:
Hi, Paul, how’re you doing, man? Glad to see ya.’ I was fascinated by the amount of gold jewelry this very short man could drape on his wiry little body and still dance. Ringo Starr would have been impressed. Ringo loved gold, loved to dance, and he was good at it, too. Meanwhile, models and starlets were throwing themselves at us. If they couldn’t grab Paul’s attention, then Ron, Ivan or myself would do. The Scotch and Cokes didn’t stop flowing until the early hours, all of us on such a natural high that we didn’t feel any ill effects. We tipped out of the club, still accompanied by Wasso and several girls. I think I ended up with an air-hostess, but it was hard to tell. Dozens of girls were mobbing around and came back to the hotel with us. Traveling back down Sunset Strip to the hotel with a carload of girls, Wasso took great delight in bumping our car from behind with his equally gigantic Cadillac before he overtook us, waved, and roared off home.

Därefter skapade man en tredje reduktionsmixning av låten, vilken innehöll de flesta av instrumenten, som man la på spår ett, medan sången och blåsinstrumenten lade på separata spår. George Harrison la sedan till ett gitarrsolo med distortion som inkluderade ett distinkt öppningsriff spelat på en elgitarr i trioler med distorsion på spår fyra.

Texten till ’Revolution’ delvis maskinskriven, delvis handskriven av John Lennon.

Kvällssessionen inleddes med de slutliga överdubbningarna på mastertapen av Revolution 9. Det var troligen tillägget med ’fotbolls’-texten Block that kick. som rapporterats kom från Elektra-albumet med ljudeffekter. Detta var inte med på monomixningen som skapades under gårdagsnatten.

Mono- och stereomixningar av Revolution 1 skapades därefter tillsammans med två stereomixningar av Revolution 9.  Under stereomixningen av låten Revolution 1 uppstod ett fel under redigeringen, varvid en ”bam-bam-bam”-effekt uppstod mot slutet av låten, vilket var resultatet av ett misstag från ljudteknikern. men John hörde det och gillade det, så de behöll det. En odokumenterad editering av Revolution 1 framställdes också, som skapade bom-bom-bom-effekten mot slutet av låten och som faktiskt var följden av ett misstag från ljudteknikern.

Ljudingenjören Ken Scott berättar:
With The Beatles, mistakes would happen and they became a vital part of the recordings. Making decisions – that’s why so many acts have a hit album and it takes them two years until their next album. We did an album every six months, on tape, cutting it with the razor blade. I miss that so much! I used to drive musicians mad because I would cavalierly go ahead and do it. They’d see me cutting and say, “What is he doing?!” Again, that’s part of making mistakes, but you can always put it back together again. There’s a classic passage in one of the ‘Revolution’s, an extra beat in there that was an editing accident. The engineer cut one beat too early, but John heard it and loved it and it was kept. That would never happen these days.

Stereomixningarna av Revolution 1 ersattes med en ny version den 25 juni 1968.

På resan fick Paul sällskap av Ron Kass, chef för Apple, Tony Bramwell, chef för Apple Films, Ivan Vaughn, McCartneys barndomsvän, som hade presenterat honom för John Lennon den 6 juli 1957. Resan gick från London Airport till John F. Kennedy Airport  i New York, där Paul försökte få kontakt med Linda Eastman.

Tony Bramwell berättar:
We literally rushed to the airport to get flights and, since we couldn’t get a direct flight to LA, had to make a stopover in New York. The first thing Paul did on arrival at Kennedy on June 20, 1968, was to dig out that check with Linda’s number on it that, tellingly, he had carefully kept in his wallet, and telephoned her. She was out, so he got her answering service.

Hey, I’m in America!’ he said. ‘Come and hang out for a couple of days. I’m staying at the Beverly Hills Hotel.’ He seemed disappointed that she hadn’t been in to answer the telephone herself.

Ken Mansfield, chef för Apple Corps i USA:
Jag bokade en bungalow åt Paul på Beverly Hills Hotel så att han skulle ha avskildhet och en atmosfär som gynnar låtskrivandet.

Dagen efter fortsatte de resan till Los Angeles. De reste tillbaka till England den 25 juni 1968.

Efter flera dagars arbete med att ställa samman en mängd tapeloopar samlade John Lennon ihop mastertapen till Revolution 9 under den här inspelningssessionen. Av beatlarna var det bara John Lennon och George Harrison som var närvarande i studion.

Lennon använde sig av alla tre studiorna på Abbey Road den här natten, med EMI-anställda av olika slag som fick springa runt och spola rullband på olika inspelningsmaskiner. Sessionen började kl. 19.00 och slutade inte förrän kl. 03.30 den påföljande fredagsmorgonen. Grunden till inspelningen bestod av andra halvan av inspelningen av Revolution 1, som var med i den slutliga mixningen vid olika tillfällen. På detta lade man minst 45 olika ljudklipp samt ett spår med Lennon och Harrison sägandes olika fraser i var sin mikrofon.

Yoko Ono var också närvarande, vilket man kan höra på sina ställen på inspelningsbandet. Hon bidrog med en ihållande hög ton mellan 6:44 och 6:46 in i låten samt hennes ljuddagbok som hade spelats in under den första session av Revoliton 1 den 30 maj. Den kom också med i mixningen.

Den mest kända tapeloopen bestod av en oidentifierad röst som repeterade Number nine ett flertal gånger i låten. Inläsningen var hämtad från en ljudexamen på Royal Academy of Music. Den inläsningen i ljudkollaget blev också låtens titel.

I slutet av sessionen gjorde man en grov mixning av låten, vilken slutade med textraden Take this, brother, may it serve you well. Det som kom med på den släppta versionen var helt och hållet taget från den senare delen av Revolution 1 med tillägg av textraden Block that kick, en tagning från ett ljudeffektsalbum på Elektra Records.

Revolution 9 mixades i stereo den 21 juni 1968 varpå den editerades till en kortare version fyra dagar senare. Monoversionen var helt enkelt en enkel version av stereomixningen, vilken gjordes den 20 augusti med några förbättringar sex dagar senare.