Start2023-05-09T21:41:23+02:00
503, 2025

The Beatles – Detta händer den 5 mars 1968

By |5 mars, 2025|Categories: Nyheter, Musik/Skivutgivningar, Paul McCartney|

Ännu en dag för tre beatlar på Maharishis Ashram

John Lennon med gitarr. Foto: Nancy Cook de Herera.

 

 

Maharishi Mahesh Yogi tillsammans med Mike Love från The Beach Boys.

 

 

Från vänster: Patti Harrison,  John Lennon, Mike Love, Maharishi, George
Harrison, Mia Farrow, Donovan, Paul McCartney,  Jane Asher och Cynthia Lennon.

 

Nancy Cooke de Herrera, John Lennon, Paul McCartney, Maharishi,
George Harrison, Mia Farrow, John Farrow och Donovan.


Paul i en video med Cilla Black

Denna tisdag var Paul McCartney med i en video med Cilla Black där de tillsammans framför Pauls komposition Step Inside Love. I videon ackompanjerar Paul Cilla på akustisk gitarr. Singeln med låten skulle släppas den 8 mars 1968 och skulle nå en åttonde plats på brittiska listorna i april.

 

 

 

 

403, 2025

The Beatles – Detta händer den 4 mars 1968

By |4 mars, 2025|Categories: Nyheter|

The Beatles är fortfarande kvar på Maharishis Ashram i Indien

Denna måndag började ännu en ny vecka för tre av beatlarna i Indien.

Nancy Cook de Herera, en Maharishi Ashram-student berättar:
Jag var i Rishikesh och gick på Maharishi Mahesh Yogis föreläsningar när Beatles kom till ashramet. Jag inredde rummen åt dem innan de kom. Min son Rick besökte mig vid den tiden, och John nämnde honom i låten ”The Continuing Story of Bungalow Bill” efter att han sköt tigern.  

John Lennon:
Sången ’The Continuing Story of Bungalow Bill” skrevs om en kille som, mellan andliga aktiviteter, skulle jaga stackars tigrar. Det fanns en karaktär som hette Jungle Jim, som jag kombinerade med Buffalo Bill. Det visade sig vara något som liknade en sång av social protest för ungdomar och ett skämt.

Mia Farrow:
Sedan kom en viktig medelålders amerikansk kvinna. Hon hade med sig en enorm mängd bagage som hon och hennes son placerade i en hydda bredvid Maharishis hus. Hennes son var en artig ung man som hette Rick. Alla undvek dessa nykomlingar, och ingen var särskilt upprörd när de lämnade ashramet efter att ha jagat en tiger. De hade ingen aning om att deras närvaro hade inspirerat Beatles nya låt, ”Bungalow Bill”.  

Nancy Cook de Herera:
Efter att ha återvänt till ashramet från jakten sa Rick till Maharishi att han skyllde på sig själv för det och att han aldrig skulle kunna döda ett djur igen. Maharishi svarade: Du hade den önskan, Rick, och nu har du den inte?” Då frågade John: ”Tycker du inte att den här typen av liv är destruktivt?” Jag svarade: ”Du vet, John, det är antingen han eller vi. Tigern var precis framför oss.” Så här dök dessa ord upp i sången: ”Om vi ​​inte hade dödat honom, skulle han ha ätit upp oss.”  [”If looks could kill, it would have been us instead of him”].

Susan Shumsky, en av Maharishis elever och följare:
Richard A. Cook III (Rick) klädde sig och såg ut som en klassisk Ivy League-student. Hans mamma Nancy Jackson (Nancy Cooke de Herera) gick en meditationskurs i Rishikesh och de gick på tigerjakt tillsammans. Medan Nancy låg på ryggen på en av de åtta elefanterna som hade fångat tigrarna, såg Nancy tigern i ett träd från en hög plattform och Rick sköt honom i huvudet. När jägarna kom tillbaka var John, Paul, George och Jane Asher vid Maharishis bungalow. När jägarna berättade hur de hade dödat tigern, tittade Maharishi tyst på Nancy. Rick sa att det var enda gången han såg honom arg. Det är konstigt, vad mer förväntade sig jägarna av en hinduisk vegetarisk yogi? När Maharishi frågade Rick om han fortfarande hade lust att döda djur, svarade han att han aldrig skulle döda dem igen. När Rick frågade om han bara var källan till förändring, inflikade John Lennon: ”Du kallar det att förstöra livet lite?” Nancy kontrade till Ricks försvar: ”Jo, John, det var antingen tigern eller vi.” Maharishi svarade, ”Förstörelsen av liv är förstörelse av liv. Och det finns inget att prata om!” Så kom låten ”The Continuing Story Of Bungalow Bill”, som John beskrev som ”skriven om en kille på Maharishis meditationsläger som tog en snabb paus för att skjuta några stackars tigrar och sedan kom tillbaka för att kommunicera med Gud.”

 

  John Lennons tunika, som han senare
gav till Nancy Cooke de Herera.  

Nancy Cooke de Herera:
I Rishikesh gick jag och John Lennon och handlade och i en av butikerna såg han ett tyg som han helt enkelt blev kär i. Sedan presenterade jag honom för min vän som var kläddesigner, och han gjorde den här tunikan till honom. Efter att ha burit den några gånger gav John den till mig.

Barry Miles:
I början av mars skilde Yoko sig från sin man och artistkollegan Tony Cox. Efter att ha fått Johns adress i Indien började hon skriva till honom regelbundet. Gradvis blev tonen i hennes korrespondens mindre konstnärligt spännande och mer flirtig.

Cynthia Lennon:
Vi hade inte den andra smekmånaden som jag hoppades så på. John blev mer och mer avlägsen och likgiltig mot mig dag för dag. Han gick upp tidigt och lämnade genast rummet. Han pratade väldigt sällan med mig och efter ett par veckor sa han till och med att han skulle flytta till ett separat rum, eftersom han behövde avskildhet. Han förklarade att detta gjordes för bättre meditation, och i det lilla lägret skulle de träffas ganska ofta.

John Lennon:
Det var Maharishi som fick oss att bo separat från våra fruar, i olika hyddor. Jag kan dock inte säga att det var väldigt svårt för mig att genomföra denna instruktion.

Cynthia Lennon:
Meditation kräver fullständig ensamhet. Först mediterade John och jag tillsammans, men med tiden insåg vi att två personer i samma rum inte riktigt kan gå inom sig själva. Den idealiska lösningen var att alla var ensamma i sitt eget rum. Jag tror att det var vid det här laget som John och jag började glida isär, inte bara mentalt utan också fysiskt. Ibland träffades vi i matsalen, men ofta sågs vi inte varandra under långa perioder. Det fanns tillfällen då vi, när vi gick längs de slingrande stigarna mellan husen, hälsade på varandra med en viftande hand och sedan skildes vägarna igen. Känslan av närhet vi hade känt efter Brians död försvann gradvis. Vi blev ensamma och våra kontakter var sällsynta.

John Lennon:
Jag tillbringade fem dagar i mitt rum med att meditera.

Cynthia Lennon:
Han började ignorera mig, både privat och offentligt. Resten märkte antingen inte detta eller förblev helt enkelt taktfullt tysta. Jag gjorde mitt bästa för att förstå vad som pågick och bad John förklara vad han var missnöjd med. Han började låta förvirrad och sa att allt berodde på meditation. ”Jag kan bara inte känna detsamma längre,” sa han till mig. – Jag försöker koncentrera mig. Det här har ingenting med dig att göra. Låt mig vara”. Vad jag inte visste då var att John varje morgon gick till postkontoret för att kolla efter brev från Yoko. Hon skrev till honom nästan varje dag. När jag fick reda på detta långt senare blev jag djupt kränkt. Jag gjorde allt för att göra honom bekväm, försökte förstå honom, höll med honom i allt och hade ingen aning om att Yoko redan hade satt ut sina nät överallt och tog honom längre och längre bort från mig.

John Lennon:
Jag började tänka på Yoko som en kvinna, inte bara som en smart kvinna.

Cynthia Lennon:
Men hur som helst, jag var glad att han inte tog droger längre.

Fotografen Paul Saltzman:
John och Cynthia hade en cool och avlägsen relation med varandra. Det märks på fotografierna där de är tillsammans. Dessutom verkade de sova separat. När jag lärde känna John bättre i Rishikesh var han varm och vänlig. En verkligt underbar man, utan tvekan, men lite mindre öppen än de andra i Beatles. Jag undrade om detta var en konsekvens av hans till synes coola relation med Cynthia.

Cynthia Lennon:
I Indien kände jag mig för första gången som en fullfjädrad, oberoende person. Jag gjorde ingenting under tvång, jag tillbringade timmar med att rita och måla, kommunicera med kollegor, framtida lärare. I grund och botten gav Johns besatthet av meditation mig inget annat val. Även om jag är säker på att meditation är en underbar övning för sinne och kropp, har jag aldrig ansett att det ska vara allt. Och för John fanns ingenting utom henne. Han tillbringade sina dagar i ett tillstånd av nedsänkning i meditation, medan jag gjorde detta intermittent, och resten av tiden ritade jag för dem som ville hänga upp min teckning på väggen i sitt rum. Jag älskade absolut Rishikesh.

Paul Saltzman:
Ja, och kärlek kan vara ganska svårt för oss, eller hur? Vi satt tysta en stund, och sedan log han med ett slags leende: ”Men då, till slut, får vi en ny chans, eller hur?” ”Visst,” svarade jag. Vi tystnade igen, och efter en stund sa John: ”Då går jag och komponerar musik.”

 

303, 2025

The Beatles – Detta händer den 3 mars 1968

By |3 mars, 2025|Categories: Nyheter|

Ringo Starr ankommer till England

När de kom tillbaka till England beskrev Ringo sin vistelse på lägret i Rishikesh som lite likt deras somrar på läger i Butlins i England.

Ringo Starr:
A  lot of people are going to say that I left because I was disillusioned by it all but that just isn’t so. The Academy is a great place and I enjoyed it a lot. I still meditate every day for half an hour in the morning and half an hour every evening and I think I’m a better person for it. I’m far more relaxed than I have ever been. You know, if you’re working very hard and things are a bit chaotic, you get all tensed up and screwed up inside. You feel as if you have to break something or hit someone. But if you spend a short while in the mornings and evenings meditating, it completely relaxes you, and it’s easier to see your way through problems. If everyone in the world started meditating, then the world would be a much happier place.

Ett av Ringos första agerande när han nu kom hem igen, var att packa ett antal 16-mm:s filmrullar, vilka han sände till de övriga beatlarna som var kvar i Indien.


Samling vid floden Ganges strand för musik och gitarrspel

Pattie Harrisons syster Jenny Boyd berättar:
Jag minns en gång när vi alla, inklusive Maharishi, åkte till Ganges, och George, Paul och John, som musikanter, sjöng och spelade på sina gitarrer. Vi satt alla på sanden och sjöng med till musiken.

I främsta ledet Paul McCartney, Maharishi och John Lennon.

 

Inspelning pågår – se mikrofonen nederst i mitten. Till vänster
Maharishi Mahesh Yogi, John Lennon Cynthia Lennon,
Jane Asher och Paul McCartney.

 

 

203, 2025

The Beatles – Detta händer den 2 mars 1968

By |2 mars, 2025|Categories: Nyheter|

En lördag med tre beatlar i meditationscentret i Indien

Paul McCartney:
I Indien gav jag mig själv tid att bosätta mig, för att förstå om jag behövde det här eller om det var bättre att åka hem. Men efter ett tag var jag redan på moln nio. Jag bestämde mig – jag trivs här, allt är fantastiskt. Efter frukost gick vi till våra hyddor och mediterade en stund, tog en paus för lunch och sedan småpratade eller arrangerade små konserter. Mestadels åt vi, sov, mediterade och ibland lyssnade vi på korta föreläsningar från Maharishi. Vi var minst hundra samlade.

Maharishi gick in på en scen dekorerad med klasar av blommor. Det var något magiskt med det. Han sa, ”Detta är bara ett system av meditation. Jag ber dig inte att tro på någon stor Gud eller någon stor myt. Det är bara ett sätt att lära sig att vara lugnare i livet.” Det är därför jag fortfarande har stor respekt för meditation. Du kan inte köpa mig med historier om flygning och levitation, även om detta också intresserar mig, om så bara för att det finns kurser där du kan studera alla dessa ”siddhis”, som de kallas, och flyga – åtminstone höja dig en bit över marken. Jag minns väl ett kort samtal med Maharishi: vi frågade honom om levitation var möjlig. Han svarade: ”Ja, jag har det inte, men i grannbyn finns det en man som kan höja sig över marken.” Vi frågade: ”Kan vi ta honom hit? Det här skulle vi vilja se.” Då hade vi haft något att skriva hem om, men vi hann aldrig träffa honom.

Vi höll även frågestunder. Vid en av dessa kvällar reste sig en amerikan upp och sa: ”Maharishi, jag hade en olycka, men jag tog ditt råd och överlevde det. En dag mediterade jag och en stor orm kröp fram till mig. Jag är från New York, jag är väldigt rädd för ormar, men jag kom ihåg vad du sa till mig, och jag tittade på henne – i mitt sinne, såg henne rakt i ögonen, och hon förvandlades till ett slingrande rep.” Dessa ord verkade symboliska för mig: se faran rakt i ansiktet, så kommer du att förstå att den inte är så stor som du trodde. Jag lärde mig att meditera. Jag mediterar inte så ofta nu, men jag förklarar för mina barn att det är värt att lära sig för om man inte mår bra eller är orolig så hjälper meditation mycket.

Maharishi var intresserad av modern teknik eftersom han trodde att den skulle hjälpa honom att sprida hans läror snabbare över hela världen. En dag, när han var tvungen att åka till New Delhi, flög en helikopter in i lägret och landade på flodstranden. Vi kom alla springande och hörde: ”En av er kan åka med Maharishi. Vem ska flyga? – Det är jag, sir. Ta mig, sir. Naturligtvis var det John. Han har alltid varit så här.

 

Maharishi med två passagerare, varav den ena är John Lennon.

 

John Lennon var också en flitig filmfotograf.
Här filmar han inifrån helikoptern.

 

Sedan, när John kom tillbaka, började jag fråga: ”Varför var du så ivrig att flyga med Maharishi?” Han svarade: ”Jag ska berätta sanningen. Jag tänkte att han kanske skulle avslöja essensen av saker för mig!” ”Det ser mycket ut som John.”

Neil Aspinall:
John trodde att Maharishi hade någon hemlighet som han skulle avslöja för dem och de skulle gå hem med den. Han bestämde sig för att Maharishi skulle vilja anförtro sig ensam till honom. ”Kanske om jag går upp i en helikopter med honom,” sa John, ”han ger mig en hint om var svaret ligger.”

Paul Mason, författare till boken Maharishi: The Biography of the Man Who Gave the World Transcendental Meditation:
Ägaren till ett flygbolag och beskyddare av Maharishi, Kershi Kambata, tillhandahöll två helikoptrar för guruns och hans gästers flygningar.

Paul McCartney var också en stor filmentusiast.

 

John Lennon filmade en hel del även på marken, inte bara från helikoptern.

 

103, 2025

The Beatles – Detta händer den 1 mars 1968

By |1 mars, 2025|Categories: Nyheter|

Ringo Starr lämnar Indien

Mindre än två veckor efter att de anlände till meditationscentret i Rishikesh i Indien, lämnade paret Ringo Starr och Maureen Starkey Indien denna fredag för att återvända till England.

 

 

Ringo Starr på avresedagen från Rishikesh.

 

Paret var lite olyckliga för att de tillbringade tid iväg från sina barn. Dessutom gillade inte Ringo den kryddstarka maten, eftersom han hade en känslig mage p.g.a. av ett tidigare barndomsanfall av bukhinneinflammation.

Han hade tagit med sig en stor sändning bakade bönor tillsammans med speciellt tillagade ägg när han var i Rishikesh, men fann att det inte var tillräckligt för att locka honom att stanna ytterligare.

Ringo Starr berättar själv:
It’s all a bit hard to remember now. I was only there for two weeks, then I left. I wasn’t getting what I thought I would out of it. The food was impossible for me because I’m allergic to so many different things. I took two suitcases with me, one of clothes and the other full of Heinz beans (there’s a plug for you). Then one morning the guys who were dealing with the food said, ‘Would you like some eggs?’ And I said, ‘Oh yeah, sure,’ and the next morning they said it again. I thought, ‘Oh yeah, great – things are looking up.’

Then I saw them burying the shells. That was the first of several incidents that made me think that it was not what I thought it would be. You weren’t supposed to have eggs inside this religious and spiritual ashram. I thought: ‘What do you mean, you’re burying the shells? Can’t God see that too?’

We came home because we missed the children. I wouldn’t want anyone to think we didn’t like it there. I said it was like Butlins holiday camp, we had learnt by then that you could say anything and they’d print it. It was a good experience – it just didn’t last as long for me as it did for them.

Till detta kommer att Maureen hade fobi för flugor, vilka man inte kunde undvika att möta i Rishikesh.

Paul McCartney berättar vidare:
Ringo came home early; he couldn’t stand the food and his wife couldn’t stand the flies. It was understandable; he was a very British lad. There were curries and spicy food – and he has a stomach that gets upset easily (probably due to the peritonitis when he was a kid). Maureen didn’t like the flies – if there was one fly in the room, she would know exactly where it was at any given time. I remember her once being trapped in a room because there was a fly over the door. So obviously conditions in Rishikesh were not ideal for them

2802, 2025

The Beatles – Detta händer den 29 februari 1968

By |28 februari, 2025|Categories: Nyheter|

Live: Yoko Ono och Ornette Coleman i Royal Albert Hall, London

Den här torsdagen, tillika skottdagen, uppträdde Yoko Ono i Royal Albert Hall i London tillsammans med jazzmusikern Ornette Coleman. Såväl deras repetition som deras konsert spelades in. Den mesta delen av musikern var improviserad och baserad på en rad instruktioner från Yoko Ono. De som framförde musikern var Yoko Ono på sång, Coleman på trumpet, Charlie Haden på bas, Dr. David Izenzon på bas och Ed Blackwell på trummor.

Ett stycke på sju minuter, kallat AOS, inspelat under repetitionerna, kom med på Yoko Onos första soloalbum Yoko Ono/Plastic Ono Band 1970.

 

Yoko Ono and Ornette Coleman rehearsal, February 1968

Två basister, en trummis, en trumpetare och Yoko Ono
på sång utmed väggen under repetitionerna.

 

Yoko Ono berättar i en intervju från 1997:
Ornette was already very, very established and famous and respected guy as a musician. And I met him in Paris. The way I met was, I was doing a show and after the show, somebody said, Oh, Ornette Coleman is here and he would like to – okay. Well, hello. Thank you for coming. That kind of thing. And he was saying, Well, okay. So he said that he was going to go and do a concert in Albert Hall and would I come and do it with him because he thought it was kind of interesting what I do.So that was London, Albert Hall. And I felt that I just kind of said goodbye to London at the time, for many reasons. But mainly because I met John. It had a lot to do with that. And I thought, Okay. I’ll go back and do that because it sounds very special. So I went back to London just to do that, in a way, and also to see my daughter, who’s still in London.Very complex situation, I don’t want to go into that. And Ornette’s band of musicians were very, very kind to me. And we did a few rehearsals and all that, too. And it was great. It was a great experience.

Yoko Ono och Coleman genomförde ytterligare ett antal livespelningar tillsammans under de kommande åren.
Till toppen