Brian Epstein debuterar på ABC-kanalen

Den här söndagen gjorde Brian Epstein debut på ABC-kanalen i Eamonn Andrews show. Programmet sändes live och Brian berättade att hans största dröm var att få uppträda på en teaterscen.

Ännu en semesterdag för The Beatles

Nu kommer semesterdagarna tätt efter varandra. Denna lördag var John Lennon som bekant i Cannes, Frankrike tillsammans med Cynthia och regissören Richard Lester.

Dessutom kan vi konstatera att Ticket Tor Ride toppade USA-listorna denna dag.

George Harrison och Pattie Boyd tillbringade dagen med att shoppa

Afl Bicknells dagbok förtäljer bland annat följande:
Fredag. Hjälpte George och Pattie att handla. Det hade flera problem med fansen. Jag tror att killarna redan är trötta på dem.

____________________________________

John och Cynthia Lennon i Cannes

Denna den 18:e filmfestivalen i Cannes pågick från den 12 till den 28 maj 1965.

Sean Connery spelade huvudrollen i Sidney Lumets film The Hill. Denna film var nominerad till huvudpriset Guldpalmen. Men festivaljuryn med Olivia de Haviland som ordförande, ansåg att Richard Lesters Knack … and How to Get It var mer förtjänt av detta pris.

__________________________________________

Prisregn över Richard Lester

Guldpalmen tilldelades Richard Lesters film The Knack…and How to Get It. Filmen fick dessutom specialpris i form av en teknisk Grand Prix.

John och Cynthia åker till filmfestivalen i Cannes

Denna torsdag tog sig John och Cynthia Lennon till Heathrows flygplats för att flyga till filmfestivalen i Cannes i Frankrike. Richard Lesters nya film The Knack . . . And How To Get It var med på filmfestivalen och tävlade.

Nedan kan ni se den officiella trailern för filmen The Knack . . .And How To Get It.

Semesterdag för The Beatles

Denna onsdag sammanfattas av en kort anteckning i chauffören Alf Bicknells dagbok: Ledig dag.

Inspelning av eftersynkning av ljud till filmen ’Help!’

Trots att The Beatles hade avslutat filminspelningarna av filmen Help! den 11 maj 1965, återvände de denna tisdag till Twickenham Film Studios för att spela in diverse ljudsynkroniseringar av repliker och annat till filmen,

Grabbarna överdubbade sina tal i diverse olika filmscener. Deras bidrag var alltifrån kompletta långa repliker till mumlanden och skratt.

Bland ljudinspelningarna var ett utdrag från I Sat Beloney hämtat från John Lennons bok In His Own Write i samband med en scen där han och Ringo Starr promenerar till en brevlåda, vilken hade filmats den 9 maj 1965. Den andra dagen med ljudsynkronisering till filmen ägde rum den 16 juni 1965.

Och här är texten till John Lennons stycke I Sat Belonely från In His Own Write av författaren John Lenon:

I SAT BELONELY
by John Lennon

I sat belonely down a tree,
humbled fat and small.
A little lady sing to me
I couldn’t see at all.

I’m looking up and at the sky,
to find such wonderous voice.
Puzzly, puzzle, wonder why,
I hear but I have no choice.

‘Speak up, come forth, you ravel me’,
I potty menthol shout.
‘I know you hiddy by this tree’.
But still she won’t come out.

Such sofly singing lulled me sleep,
an hour or two or so
I wakeny slow and took a peep
and still no lady show.

Then suddy on a little twig
I thought I see a sight,
A tiny little tiny pig,
that sing with all it’s might

 ‘I thought you were a lady’,
I giggle, — well I may,
To my surprise the lady,
got up — and flew away.

________________________________________________

The Beatles tilldelning av MBE-ordnar upptäcks av en slump!

Bandet presschef Tony Barrow berättar:
Medan The Beatles filmade de sista avsnitten av Help! i Twickenham Studios, backstage på NEMS Enterprises, höll ett verkligt kungligt drama på att utspela sig, och jag menar verkligen ett kungligt drama.

Vi har utökat fanklubbens stab kraftigt efter skandalösa förseningar i behandlingen av inkommande brev och ansökningar om att bli medlem i klubben under hösten 1963. Men det var fortfarande vanligt att hitta ett stort antal oöppnade postsäckar på kontoret. Klubbens adress, efter att ha flyttat i mars 1964 från Monmouth Street till Argill Street publicerades, men några tonårstidningar runt om i världen fortsatte att tillhandahålla gammal information, vilket resulterade i att post anlände till båda våra adresser.

Ibland innebar detta att affärspost till The Beatles blandades med post från fans. En dag på Monmouth Street blev vi förskräckta när vi i en hög med brev hittade fyra officiella kuvert adresserade till var och en av beatlarna. Det var tydligt att de hade legat där en tid, och de kunde innehålla stämningar eller annat viktigt. Det är känt att i popmusikens värld går stämningar hand i hand med artistens framgång. Eller om det var skattekrav från den avdelning som ansvarar för interna skatter?

Journalisten Chris Hutchins från tidningen New Musical Express berättar:
Jag frågade George hur de först visste att de fick utmärkelsen.

George Harrison: Paul gick igenom en bunt med fanmail i vårt omklädningsrum och kom över ett kuvert där det stod ”Från premiärministern”. Brevet måste ha legat där i ett par dagar. Han öppnade det och i brevet stod det att mottagaren övervägdes för ett pris och det bifogade formuläret måste fyllas i. Vi sa alla: ”Jag önskar att det fanns sådana brev för oss också,” tittade igenom resten av posten och upptäckte att det finns ett för oss – ett för varje!  

Tony Barrow igen:
När vi öppnade kuverten upptäckte vi att de var brev till John, Paul, George och Ringo från Downing Street, där de informerades om att premiärminister Harold Wilson inför Drottning Elisabeth II:s kommande födelsedag rekommenderar var och en av beatlarna att erhålla utmärkelsen MBE – Member of the Order of the British Empire.

Sådana inbjudningar krävde ett skriftligt svar från mottagarna före det angivna datumet, och vi andades ut när vi såg att vi inte hade missat deadline. Men detta kunde mycket väl lett till ett automatiskt avslag av utmärkelsen. Brian Epstein var otillgänglig, så breven gavs till Brians nära veän Geoffrey Ellis. Han bestämde sig för att det var nödvändigt att leverera dem till Beatles så snart som möjligt för att kunna registrera det faktum att breven hade tagits emot.

Cynthia Lennon:
En extremt upprymd Brian ringde John och ropade i telefonen: Du kommer inte att tro det! Först trodde jag inte heller på det, men de bekräftade bara för mig att du har blivit nominerad för MBE-utmärkelsen. Det kändes som en fantasi. Jag nyper mig fortfarande i armen och andra ställen på kroppen och tror inte på det. Order of the British Empire! Från drottningens händer! På Buckingham Palace!

Johns svar var något mindre högtravande: Brian, du skojar med mig! Utmärkelse för vad? Popstjärnor får inga ordnar, de är till för militären, för alla möjliga människors välgörare eller tjänstemän. Helvete, låt mig berätta för Sin [Cynthia] och Mimi om det här först.

Faktum är att John blev så smickrad av den här nyheten att han längtade efter att berätta för alla omkring honom om det. Han tänkte inte ens på att inte ta emot utmärkelsen.

Paul McCartney:
Vi var på Twickenham Studios en eftermiddag när Brian kom och tog oss till omklädningsrummet. Vi fick panik, utan att veta vad som gällde. Han sa: ”Jag har nyheter för er: premiärministern och drottningen tilldelar er MBE-orden av den 5:e graden. Vad är det? frågade vi. Brian sa att detta är en orden.

Ringo Starr:
Ja, vad säger ni? Jag hade inga problem med detta. Vi bestämde att det var fantastiskt: vi ska till drottningen, och hon kommer att belöna oss med ordnar. Blimey! fantastiskt!

Paul:
Först blev vi chockade, och sedan frågade vi: Vad betyder detta? Någon förklarade: Du kommer att bli en MBE, vilket verkligen smickrade oss. Men sedan kom den gamla cynismen tillbaka till oss och vi frågade: ”Vad får vi ut av det här?” Som svar fick vi höra: ”Fyrtio pund om året, och du kommer också att släppas in gratis på Whispering Gallery i St. Paul’s Cathedral.

Vi frågade: Hur mycket måste du betala för inträde? Omkring en shilling. Du kan se det från två sidor: å ena sidan är detta en stor ära, och jag tror att vi till viss del trodde på detta, och å andra sidan (om man förblir cyniker) är detta det billigaste sättet att uppmuntra människor

Journalisten:
Ringo, när hörde du om det för första gången?

Ringo:
Vi fick reda på det för ungefär sex veckor sedan när vi fick pappersarbetet, formulären att fylla i. Och för två dagar sedan fick vi veta det från officiella källor.

Journalisten:
Hur fick du dessa dokument? Kom de med rekommenderat brev, eller tillsammans med brev från fans, hur exakt? Ringo : De var vanliga bruna kuvert. Någon tog med dem och överlämnade dem till oss. Jag tror att det var en av Brians sekreterare…

George (avbryter Ringo):
Jag ska berätta! Dessa dokument skickades av premiärministern från Downing Street till vår chefs kontor, och sedan vidarebefordrades de därifrån till Twickenham, där vi filmade. Och sedan… Dagen efter hittade vi dem bara hemma och bestämde att vi skulle ta värvning i armén.

John:
Presentationen av ordern överraskade oss inte mindre än alla andra. Varför? För vad? Oklart. Den här uppgiften rollen var inte för oss. Vi träffades, pratade och kom överens om att det här är fullständig idioti. ”Vad tycker du om detta? frågade vi varandra. Låt oss vägra. Men så insåg vi att det här är en del av själva spelet som vi länge har gått med på att delta i. Vi hade inget att förlora, förutom en del av vårt ”jag”, som det redan fanns lite kvar av. Vi kom överens om att ytterligare irritera dem som var irriterade över denna utmärkelse, som John Gordon. Vi ville reta upp alla som menar allvar med utmärkelser. På den tiden gjorde vi många överilade handlingar. Att acceptera beställningen för mig var som att sälja slut. Att vi nominerades till ett pris verkade roligt för oss – som alla andra. Varför? För vad? Vi ville inte ha det här. När vi träffades var vi alla överens om att det här var vildhet. ”Vad ska vi göra? vi frågade. Låt oss vägra. Och sedan verkade allt för oss som ett spel som vi gick med på att spela, som när vi fick Ivor Novello Award. Vi hade inget att förlora förutom den delen av oss själva som hela tiden sa att vi inte trodde på det.  

Tony Barrow
Alla fyra killarna var verkligen imponerade av erbjudandet att få dessa ordnar och de undertecknade sina brev under skratt och breda flin.

Cynthia:
Jag var fruktansvärt stolt över att grabbarna hade fått en sådan fin utmärkelse.

Tony Barrow:
Tyvärr innehåller filmens sista scener bilder av Buckingham Palace, som måste kombineras med scener som visar The Beatles i rum designade för att se ut som rum i ett kungligt residens, men som i själva verket togs tagna på Cliveden House, Lord och Lady Astors hem nära Maidenhead.

Ur Alf Bicknells dagbok saxar vi:
Tisdag. Större delen av dagen spenderades i filmstudion. Sedan körde jag hem alla. På kvällen körde jag Paul och Jane för att se Gene Barry på Talk of The Town.  

_____________________________________________

Paul McCartney och Jane Asher går och ser en show

På kvällen passade Paul McCartney och Jane Asher på att se den amerikanske sångaren Gene Barrys framträdande på nattklubben Talk Of The Town i London. De träffade Gene efter föreställningen och pratades vid. Paul och Jane avslutade kvällen på stamstället Downstairs At The Pickwick.

________________________________________________

The Beatles deltar i en förinspelad tv-special på NBC-TV

I programmet NBC-TV Special The Best on Record visade The Beatles när de får sina Grammy-utmärkelser och blir intervjuade av Peter Sellers.

Semesterdag för The Beatles

Åter igen saxar vi några rader från Alf Bicknells dagbok:
Måndag. Efter gårdagens fest behövde alla vila. Det finns inga evenemang planerade för idag. Brian ringde och påminde mig om att i morgon bitti måste vi hämta killarna och ta dem till studion för fotografering.

Brian Epsteins bilförsäkringsformulär för sin Rolls Royce Silver Cloud MK3.

Tänka sig att vi redan har kommit till del 20 (!) i vår miniserie om personer som påverkat The Beatles historia, undantagna beatlarna själva och deras familjer, George Martin och Brian Epstein.

Inför den förestående sommarpausen i denna miniserie, avslutar vi vårterminen med en välkänd person som har betytt en hel del för The Beatles, inte minst i början av 1960-talet. So let me introduce to you – the one an only

Allan Williams

Allan Richard Williams föddes den 21 februari 1930 i Bootle, Lancashire, England. Han hann fylla 86 år innan han lämnade oss i Liverpool den 30 december 2016.

Allan var talangjägare, manager, promotor och affärsman och jobbade med det i 57 år av sitt liv (1959-2016). För oss Beatlesfans är han nog mest känd som den förste riktige managern för The Beatles tillika evenemangsbokare.

Han var också den person som såg till att The Beatles hamnade i Hamburg, Västtyskland, bland annat genom att själv köra bandets minibuss hela vägen till Hamburg 1960, vilket kom att leda till att bandet fick massor med erfarenheter både på och utanför scenen, som de sedan kunde använda sig av i sin fortsatta karriär.

Allans tidiga liv

Allans mor gick bort när han var mycket ung. I mitten av tonåren lämnade han hemmet för att sjunga med Joe Loss på Isle of Man. Senare sjöng han med The D’Oyly Carte Opera Company och provade till och med på att sälja godis i form av polkagrisar under namnet Blackpool Rock i Spanien!

Liverpools musikscen och The Beatles i Hamburg

År 1958 hyrde Williams en före detta urmakarverkstadslokal på Slater Street nr 21 i Liverpool. Lokalen gjorde han om till en kaffebar som han döpte till The Jacaranda efter namnet på ett exotiskt ornamenterat blomträd – Jacaranda mimosifolia. The Jac, som stället kom att kallas, öppnade i september 1958. I mars 1960 tog promotorn Larry Parnes de amerikanska rocksångarna Gene Vincent och Eddie Cochran till Liverpool, där de uppträdde på The Liverpool Empire i sex kvällar.

Williams var i publiken en av kvällarna och kom snabbt fram till av det han såg på scenen var att här fanns något som man kunde göra pengar på. Han tog kontakt med Parnes redan dagen efter och föreslog att de skulle iscensätta den största rock’n’roll-showen landet någonsin hade sett.

Deras samarbete på The Liverpool Stadium blev en succé, Parnes var imponerad av de lokala grupper som Allan hade bokat upp för att göra showen komplett. Parnes insåg också att det skulle vara billigare att använda sig av lokala grupper än att boka in grupper från London och såg samtidigt möjligheten att låta sina egna soloartister backas upp av band från Liverpool med omnejd.

Bland soloartisterna som Parnes hade fanns Marty Wilde, Duffy Power, Vince Eager och Liverpools egen Billy Fury. Allan och Larry kom överens om att Parnes skulle komma tillbaka till Liverpool tillsammans med Billy Fury för att ha en provspelning den 10 maj 1960 med lokala grupper på The Wyvern Social Club på Seel Street nr.108, som sedermera bytte namn till The Blue Angel.

Cheniston K. Roland arbetade som fotograf på The Jacaranda, Allans andra klubb. Tur för oss alla var att han var på plats under denna provspelning på The Wyvern Social Club denna dag och tog ett flertal numera oförglömliga fotografier under det att provspelningen ägde rum.

Banden och Larry Parnes samlades på The Wyvern Social Club för en provspelning.

The Beatles själva, som nu kallade sig för The Silver Beatles, var också med på provspelningen och försökte bättra på sin bristande enhetliga klädsel. Så de gick ut och handlade ett par snörskor med vita markering på översidan. De köpte även var sin svart skjorta.

Paul McCartney berättar i The Anthology:

Allan Williams ran the Blue Angel and the Jacaranda. He was the little local manager (little in height, that is – a little Welshman with a little high voice – a smashing bloke and a great motivator, thought we used to take the mickey out of him). He held the auditions in conjunction with Larry Parnes. All the groups in Liverpool were there and we were one of the bands.

Med under provspelningen var också band som Cass and the Cassanovas, Derry and the Seniors, Gerry and the Pacemakers och Cliff Roberts and the Rockers.

Rory Storm från bandet Rory Storm and The Hurricanes tittade in som hastigast för att ta ett foto tillsammans med Billy Fury.

Så till slut var det dags för The Silver Beatles att inta scenen och göra sitt bästa för att få ett speljobb. Det intressanta var att gruppen tvingades att använda sig av två trummisar under sessionen. Eftersom deras ’ordinarie’ trummis Tommy Moore var försenad, lyckades Allan Williams övertala Cass And The Cassanovas trummis Johnny ’Hutch’ Hutchinson att hoppa in i väntan på att Tommy Moore ska anlända.

The Silver Beatles gjorde förmodligen inte alltför stort intryck, tyvärr. Så här sa George Harrison i The Anthology:

I don’t think we played particularly well or particularly badly.

The Silver Beatles lyckades inte få jobbet att backa Billy Fury, men Parnes tyckte ändå att de hade någonting som var av intresse. De var både billiga och tillgängliga och därför erbjöd han dem den 18 maj 1960 istället att backa en annan av hans soloartister – den Liverpoolfödde Johnny Gentle – under en turné i Skottland. De tackade omedelbart ja till erbjudandet.

Deras niodagarsturné i Skottland, som bakgrundsgrupp till Johnny Gentle, inleddes den 20 maj i Alloa, Clackmannanshire.

_____________________________________________

The Beatles var ofta återkommande kunder i lokalen, eftersom John Lennon och Stuart Sutcliffe gick i Liverpool Art College i närheten och Paul McCartney gick på Liverpool Institute som låg intill Liverpool Art College.

Efter att ha frågat Allan om de kunde få spela i lokalen, satte han dem i stället i arbete med att dekorera om lokalen. Lennon och Sutcliffe målade en mur i damernas toalettrum.

I nedanstående video berättar Allan Williams lite om dekorationerna i The Jacaranda och hur han fick veta att grabbarna hade ett band, vilket ledde till den första resan för The Beatles till Hamburg i Allans minibuss. Det blev inte någon direkt bekväm resa, eftersom minibussen inte hade några säten. Grabbarna fick sitta på sina förstärkare och högtalare och resan gick till Harwich, där de tog båtfärjan över till Hoek Van Holland.

Efter ett tag fick The Beatles möjlighet att spela på The Jac vid lite olika tillfällen. Under perioden maj-augusti 1960 såg Williams till att de fick bokningar på andra ställen runt om i Liverpool med omnejd.

En av spelningarna som han ordnade var en spelning där grabbarna skulle vara bakgrundsgrupp för en lokal strip-tease-dansös som hette Janice. När hon upptäckte att grabbarna inte kände till Romsk Elddans, backade de upp henne genom att spela en egen instrumental tolkning av Harry Lime Theme från filmen Tredje Mannen.

1982 gav Williams en längre intervju i dokumentären The Compleat Beatles, där han berättar om hur han förberedde gruppen för deras bokningar i Hamburg. Williams försäkrade för Howie Casey, ledaren i bandet The Seniors, som redan var etablerade i Hamburg, att det inte var någon fara om han skulle skicka iväg The Beatles till Hamburg. Casey hade varnat Williams tidigare:

Listen, we’ve got a good thing going here in Hamburg. But if you send that bum group, the Beatles, you’re going to louse it up for all of us.

Williams vill också minnas att han hade en kort provspelning för trummisen Pete Best som fick i uppgift att göra en trumvirvel, som han precis klarade av. Williams: Not too cleverly, but passable.

I augusti 1960 blev Pete Best bandets nye trummis. Allan och grabbarna lämnade Liverpool i en liten tätt packad minibuss som rattades av Allan och som tog dem till Hamburg för första gången.

___________________________________________________

Allan fortsatte att boka bandet fram till dess han råkade i bråk med grabbarna 1961 kring betalningen gällande hans 10-procentiga ersättning vid en senare resa till Hamburg.

Därefter hade Williams inga affärer med gruppen och var speciellt besviken över att Stuart Sutcliffe, som han gillade väldigt bra, var den som talade om för Allan att de inte tänkte betala hans 10-procentiga ersättning.

År 1962, innan Brian Epstein blev bandets manager, tog han kontakt med Allan för att vara säker på att det inte fanns några kvarvarande kontraktsbidningar mellan Allan och bandet.

Det visade sig att det fanns inga hinder för Epstein att ta över, men Williams sa rakt på sak till Epstein:
Don’t touch them with a fucking bargepole, they will let you down.

Williams kan också ses i Peter Jacksons dokumentärfilm från 2021 The Beatles: Get Back med bilderna från producenten Lindsey-Hoggs Let It Be från 1969.

Flera år senare pratade både The Beatles och Williams kärvänligt om varandra, där Paul McCartney beskriver Williams som a great guy i The Beatles Anthology.

1970 spelade Williams en avgörande roll när han producerade det första Beatleskonventet i Liverpool. Han var en årligen återkommande VIP-gäst vid stadens årliga Beatle Week Festivaler.

1975 skrev han sina memoarer – The Man Who Gave the Beatles Away – som Lennon hade givit sitt godkännande till. Vilket kan ses på denna utgåva av samma bok:

Williams fortsatte att berätta om The Beatles på Beatleskonvent runt om i världen i Liverpool, Singapore och i Sydamerika för att nämna några platser.

The Jacaranda öppnade efter ett kort uppehåll och under ny ledning i mitten av 1990-talet och succén fortsatte. Det har sedan dess blivit en kultplats för Beatlesfans att besöka. Det är än idag ett populärt ställe där man kan njuta av livemusik bland annat under Liverpool’s Sound City-musikfestivaler.

_____________________________________________

Allan Williams blir hedersmedborgare i Liverpool

Vid en ceremoni i Liverpool Town Hall (stadshuset) den 9 maj 2016 blev Williams och fyra andra personer utnämnda till stadens hedersmedlem (Top Civic Honour) av Liverpools stadsfullmäktige – Liverpool City Council – för hans tjänster inom stadens musikscener genom åren.

Allan blev hedersmedborgare med följande motivering:
Allan Williams – in recognition of his contribution to the music industry in the city as the original manager of The Beatles. He secured their first bookings in 1960 and their tour of Hamburg in Germany. He played a crucial role in establishing Beatles tourism in Liverpool – an industry now estimated to be worth £80 million a year – by organising the first conventions devoted to the band in the 1970s.

Allan själv sa:
I am over the moon, very proud and honoured. I am no spring chicken now and have been looking forward to the event. I am pleased to have been born and bred in Liverpool, to me it’s the most wonderful city in the UK and I hope that I have done it proud.

Här en intervju med Allan Williams, som berättar om de fem beatlarna och klubbar de spelade på, såsom The Cavern Club och The Jacaranda. Även Pete Best är intervjuad i denna video. Speltid: cirka 13 minuter.

Allan Williams begravdes den 12 januari 2017 i Liverpool Parish Church (St Nicks), i närheten av the Liver Building. Videon visar när begravningsbilen kommer, hur kistan bärs in i kyrkan och tillbaka ut igen för vidare färd.

För att avsluta i en positiv Williams-anda kan ni ta del av nedanstående intervju med Allan Williams, gjord omkring år 2000 av bröderna Rob och Alan Fennah. Men det var först i samband med att man firade John Lennons 80-årsdag den 9 oktober år 2020 som inspelningen publicerades för allmänheten. Intervjun är på cirka 54 minuter och innehåller även diverse stillbilder förutom den bild som syns nedan.

Så håll till godo med: The Man Who Gave The Beatles Away – The Allan Williams Interviews

Klicka på länken nedan så kan du lyssna på intervjun.

https://youtu.be/-AvUenyMk88

Jag räknar med att vi ska kunna fortsätta denna exklusiva miniserie efter sommaruppehållet. Så håll ut! Och har du inte läst alla 20 reportagen ännu, så ligger de här på vår hemsida – ett reportage varje måndag under perioden 3 januari – 16 maj 2022.

_______________________________________

Sammanfattning

Del 1 – Måndagen den 3 januari presenterades Alistair Taylor 
Del 2 – Måndagen den 10 januari presenterades Charlie Roberts 
Del 3 – Måndagen den 17 januari presenterades Dick James 
Del 4 – Måndagen den 24 januari presenterades The American Beetles (The Fake Fab Four) 
Del 5 – Måndagen den 31 januari presenterades Victor Spinetti

Del 6 – Måndagen den 7 februari presenterades Norman Smith
Del 7 – Måndagen den 14 februari presenterades Tony Sheridan 
Del 8 – Måndagen den 21 februari presenterades Peter Brown 
Del 9 – Måndagen den 28 februari presenterades Lord Woodbine 
Del 10 – Måndagen den 7 mars presenterades Jimmie Nicol 

Del 11 – Måndagen den 14 mars presenterade Astrid Kirchherr 
Del 12 – Måndagen den 21 mars presenterades Derek Taylor 
Del 13 – Måndagen den 28 mars presenterade Bob Wooler 
Del 14 – Måndagen den 4 april presenterade vi Geoff Emerick
Del 15 – Måndagen den 11 april presenterade vi Neil Aspinall 

Del 16 – Måndagen den 18 april presenterade vi Mal Evans 
del 17 – Måndagen den 25 april presenterade vi Bill Harry 
Del 18 – Måndagen den 2 maj presenterade vi Allen Klein 
Del 19 – Måndagen den 9 maj presenterade vi Alexis ’Magic Alex’ Mardas
Del 20 – Måndagen den 16 maj presenterade vi Allan Williams

Semesterdag för The Beatles

Denna söndag var som vikt för en semesterdag för The Beatles.

______________________________

John Lennon går på en fest för Johnny Mathis

EMI-producenten Norman Newell hade arrangerat en fest för sångaren och artisten Johnny Mathis. Beatlarnas chaufför Alf Bicknell skjutsade John Lennon dit.

Semesterdag för The Beatles

Denna lördag har vi inga som helst uppgifter om vad The Beatles hittade på. Vi tolkar detta som att det blev ännu en semesterdag för The Fab Four.