Den 29 april 2018 fyllde konstnären, grafikern, designern, musikern och författaren Klaus Voormann 80 år. Bilderna i bakgrunden utgör bl.a. varianter på omslaget till The Beatles album Revolver från 1966, vars originalomslag gjorde Klaus Voormann extra känd som inte bara musiker utan även som konstnär.
Utställning Mother Daughter på Fotografiska i Stockholm pågår under perioden
1 juni – 2 september 2018. d.v.s. ut ställningen börjar en månad tidigare än vad som angivits i nyhetsbrevet som skickades ut den 1 maj i år.
2017 års hedersbetygelser tilldelade av Drottning Elisabeth II till personer inom United Kingdom blev officiella den 16 juni 2017. Bland mottagarna av utmärkelsen Companion of Honour var Sir Paul McCartney. Själva utmärkelseceremonin ägde rum på Buckingham Palace i London den 4 maj 2018. Sir Paul fick utmärkelsen för sin tjänstgöring inom musikens område.
Så här ser bandet ut till utmärkelsen ‘Companion of Honour’.
Paul McCartney tog tillfället i akt och tackade sin föräldrar (James och Mary McCartney) genom uttalandet:
I see this as a huge honour for me and my family and I think of how proud my Liverpool mum and dad would have been to see this.
Tjugo år tidigare, 1997, blev Paul McCartney adlad och fick sin Sir-titel.
Så här ser bandet ut till utmärkelsen Knight Bachelor.
Paul McCartney hade klätt upp sig ordentligt genom att bära en marinblå dubbelknäppt kostym, skräddarsydd av Pauls modedesigner – dottern Stella McCartney!
Tidningen The Sunday Times har listat de 40 rikaste miljonärerna (i £!) i Britannien & Irland.
Så här ser listan ut:
1. Sir Paul McCartney & Nancy Shevell (£730m) (motsvarar cirka 8,5 miljarder kronor!)
2. Lord Lloyd-Webber (£650m)
3. U2 (£431m)
4. Sir Elton John (£270m)
5. Sir Mick Jagger (£225m)
6. Keith Richards (£210m)
7. Michael Flatley (£195m)
8. Sir Richard Starkey (£180m) (motsvarar cirka 2,1 miljarder kronor!)
8. Sting (£180m)
10. Roger Waters (£160m)
11. Eric Clapton (£155m)
12. Sir Tom Jones (£150m)
12. Sir Tim Rice (£150m)
12. Rod Stewart (£150m)
15. David Bowie and Iman Abdulmajid (£135m)
15. Robbie Williams (£135m)
17. Ozzy and Sharon Osbourne (£130m)
18. Phil Collins (£110m)
18. Brian May (£110m)
18. Charlie Watts (£110m)
21. George Michael (£105m)
21. Roger Taylor (£105m)
23. Jimmy Page (£100m)
23. Robert Plant (£100m)
25. Enya (£90m)
25. David Gilmour (£90m)
27. John Deacon (£85m)
28. Noel and Liam Gallagher (£77m)
29. Nick Mason (£75m)
30. Calvin Harris (£70m)
30. Mark Knopfler (£70m)
30. Pete Townshend (£70m)
33. Gary Barlow (£65m)
33. Engelbert Humperdinck (£65m)
35. Barry Gibb (£60m)
35. John Paul Jones (£60m)
37. Kylie Minogue (£55m)
37. Sir Cliff Richard (£55m)
39. Guy Berryman (£52m)
39. Jonny Buckland (£52m)
39. Will Champion (£52m)
39. Chris Martin (£52m)
Albumet LET IT BE blev det tolfte och sista studioalbumet av och med The Beatles. Albumet släpptes idag för 48 år sedan – den 8 maj 1970 – på skivbolaget Apple Records, kort efter det att gruppen hade meddelat sin upplösning.
På albumet – förutom de fyra beatlarna själva – finns här andra musiker som bidrar med olika insatser på olika låtar:
Richard Anthony Hewson – med stråk- och blåsarrangemangen på låtarna I Me Mine och The Long And Winding Road.
John Barham – körarrangemangen på Across The Universe, I Me Mine och The Long And Winding Road.
George Martin – skakinstrument på Dig It och stråk- och blåsarrangemang på Let It Be samt producent av albumet från början.
Linda McCartney – bakgrundskör på Let It Be.
Billy Preston – elektriskt piano på Dig A Pony, I’ve Got A Feeling, One After 909, The Long And Winding Road och Get Back. Hammondorgel på Dig It och Let It Be.
Brian Rogers – stråk- och blåsarrangemang på Across The Universe.
Albumet spelades in i februari 1968, januari-februari 1969 och i januari, mars och april 1970. Inspelningarna gjordes både i Abbey Road Studios, i Apple Studios och i Twickenhamn Films Studios i London och belönades bland annat med en NME-utmärkelse (New Musical Express) för bästa brittiska album. Dessutom hamnade albumet under 1970 på förstaplatsen i England, USA, Kanada, Holland, Norge och Australien. I Japan och Sverige nådde albumet som bäst en andraplats.
Ravi Shankar och George Harrison. Foto: Carolin Jones.
George Harrisons dödsbo presenterar idag, den 3 maj 2018, HariSongs, ett företag som förvaltar familjen Harrisons arkiv för Indian Classical and World music.
Företaget har bildats tillsammans med Craft Recordings för att fira den klassiska indiska musiken som George älskade och som han trodde skulle hjälpa som en balans till ett dagligt fridfullt liv.
Just idag den 3 maj 2018 släpper man två återutgåvor för att hedra såväl Ravi Shankars födelsedag den 7 april 1920 som Ali AKbar Khans födelsedag den 14 april 1922.
Både Ravi Shankars och Ali Akbar Khans album In Concert 1972 och Ravi Shankars album Chants of India finns fr.o.m. idag tillgängliga för första gången som strömmad musik och/eller via nedladdning.
På In Concert 1972 spelar två av den indiska klassiska musikens största artister när de är som bäst, sitarmästaren Ravi Shankar och sarodmästaren Ali Akbar Khan. Albumet fångar liveinspelningen som ägde rum i New York Citys Philharmonic Hall den 8 oktober 1972 och som editerades och mixades av George Harrison tillsammans med Zakir Hussain och Phil McDonald.
Här får vi också lyssna till tablaackompanjemang av den store Alla Rakha. Denna fascinerande konsert omfattar tre ragor som spelas i jugalbandistil (eller en duett spelad av två solomusiker), vilket blev en gripande tribut till de båda solisternas gurus samt Ali Akbars far, den store Allauddin Khan, som hade gått bort bara en månad tidigare.
Chants of India av Ravi Shankar är producerad av George Harrison och kom från början ut 1997 på Angel Records. Skivan spelades in i Madras, Indien och i Henley-on-Thames, UK.
Detta samarbete har Shankar berättat om som en av hans livs allra svåraste utmaning, både som kompositör och som arrangör. Verken tar upp heliga Sanskrittexter från Veda, Uphanishad och andra skrifter.
Ravi tillägger: The repetitive use of mantras invoke a special power within oneself and I have tried to imbibe this age-old tradition in this recording… into which I have poured my heart and soul.
Titta på trailern till Chants of India, som innehåller ovanliga intervjubilder med Ravi och George. Dessutom finns här massor av information om HariSongs och Georges möte med den indiska musiken. Klicka here.
In Concert 1972 – Stream or Download
Chants of India – Stream or Download
Uttalande av George Harrison:
In 1966, through the grace of God, my life was blessed and enhanced from the sudden desire to investigate the classical music of India. Although intellectually, I could not comprehend it – the music, (which happened to be Ravi Shankar and the sitar) made more sense to me than anything I had heard in my life. When I read Ravi saying he felt he had only started, I was overwhelmed, humbled and encouraged to try and understand the music and the man much more. Miraculously I met Ravi Shankar and felt an even greater attraction to him, the music and later the tradition and self discipline of India, without which, my life would be empty and pointless. In 1966 I heard music which had been written by Ravi Shankar some years before (Nava Rasa Ranga). It was performed by Ravi, along with some other musicians, for All India Radio. Until then I had not heard Indian classical music in any form other than solos or duets, and the beauty has haunted me for the past eight years and still haunts me today. I hope this Music may help a little, to nurture the wealth of the West. God only knows.
Paul McCartney har nu bekräftat att hans första livespelningar i år kommer att äga rum på The Austin City Limits Music Festival som äger rum i Zilker Park, Austin, Texas, USA.
Den 17:e årliga festivalen kommer att bjuda på sensationella grupperingar av artister med huvudgäster som Paul McCartney, Metallica, Childish Gambino, Arctic Monkeys, Travis Scott och Odesza.
Dessutom uppträder artister som Shawn Mendes, Camila Cabello, Deftones, BØRNS, Manchester Orchestra, Lily Allen, The Breeders, Houndmouth, Sharon Van Etten, Marian Hill, Elle King, Bishop Briggs, Bahamas, Mt. Joy, Cuco, Durand Jones & The Indications, Brockhampton, Rezz, Great Van Fleet, San Holo, Gryffin, Sofi Tukker he National, Khalid, Hozier, David Byrne, Chvrches, Deftones, Justice, St. Vincent, Sylvan Esso, Father JOhn Misty, Brandi Carlile, Illenium, Janelle Monáe, Prince legendariska band The Revolution och många fler. Festivalen kommer totalt att bjuda på inte mindre än 125 band på åtta olika scener i Zilker Park under veckohelgerna 5 – 7 & 12 – 14 oktober 2018!
I fredags morse (27/4) fick alla glada prenumeranter av tidningen Rock’n’Roll Magazine nr 4 2018 i sin brevlåda. Och denna gång går tidningens artikelserie om livet efter The Beatles vidare med del 2: George Harrison. Förra numret innehöll del 1 och då presenterades John Lennon. Senare under året fortsätter serien med Sir Richard Starkey och Sir Paul McCartney.
I det här numret har man ägnat hela 13 sidor åt George Harrison! Och den som står för kunskapen och den fantastiska samlingen av George Harrison-material är Krister Lund, som varit kassör i The Beatles Information Center i hela 16 år innan han avtackades för sin gärning 2016.
Efter att ha lyssnat på Here Comes The Sun 1969 bestämde sig Krister Lund för vem som var bäst av de fyra beatlarna – George Harrison! Ovan visar han upp en bråkdel av sin digra samling. Och mer står att läsa om och se i det helt färska numret av Rock’n’ Roll Magazine som kommer ut i handeln i nästa vecka.
The Beatles före Ringo Starr: George Harrison, Pete Best, John Lennon och Paul McCartney.
I en artikel i tidningen The Telegraph i början av april i år berättar Pete Best om att han fortfarande vill träffa Paul McCartney och få besked om varför han fick sparken från The Beatles.
Efter det att Pete Best fick sparken och ersattes av Ringo Starr, har John Lennon erkänt att bandet agerade fegt. McCartney, Harrison och Lennon lämnade över uppdraget till sin manager Brian Epstein, som efter en av gruppens shower kallade in Pete Best och gav honom sparken med orden: Pete, I don’t know how to tell you this. The boys want you out.
Under en intervju på The Casbah Coffee Club i en av Liverpools förorter, West Derby, i sitt barndomshem berättar Pete Best om hur hans mamma Mo Best öppnade klubben 1959 och att The Casbah Coffee Club var The Beatles ‘hem’ innan The Cavern blev deras tillhåll. Pete själv spelade med The Beatles på The Casbah Coffee Club hela 76 gånger!
Men i augusti 1962, bara veckor innan Love Me Do skulle kickstarta gruppens resa mot stjärnhimlen, sa McCartney, Lennon och Harrison till sin manager Brian Epstein att han skulle tala om för Pete att de ville ersätta honom med Ringo Starr.
Efter en spelning på The Cavern en kväll i augusti 1962, bad Brian Epstein Pete att infinna sig på hans NEMS-kontor på morgonen dagen efter. Pete själv trodde att det rörde sig om ett vanligt arbetsmöte. Men Brian verkade nervös när Pete infann sig som överenskommet.
Brian: Pete, I don’t know how to tell you this. The boys want you out – and it’s already been arranged. (att Ringo Starr skulle vara ersättaren).
Pete: It was a closed shop. I asked why and he said: ‘because they think he’s a better drummer.’ The bomb was dropped.
I ett sådant läge är det nästan naturligt att det uppstår konspirationsteorier om varför Pete egentligen fick sparken. En är att Paul McCartney tyckte att Pete såg bättre ut, vilket bl.a visade sig i att Pete var flickorna favorit. Pete behöll sitt Tony Curtis-utseende med en tjusarlock i pannan medan de övriga skaffade sig beatlesfrisyrer. De övriga tog droger, vilket Pete inte gjorde. Så han var egentligen på väg ut ur gruppen redan när de spelade i Hamburg.
Not. Petes sista spelning med The Beatles ägde rum på The Cavern onsdagen den 15 augusti och följaktligen fick Pete beskedet från Brian om att han skulle lämna gruppen torsdagen den 16 augusti. Ringo Starr blev ny bandmedlem från lördagen den 18 augusti. The Beatles första riktiga spelning med Ringo Starr vid trummorna ägde rum på The Cavern söndagen den 19 augusti. Ringo hade förvisso hoppat in i bandet några gånger tidigare när Pete inte hade kunnat spela, men det var under andra omständigheter.
Pete: Paul has always hinted that he’d like to meet up. The door’s always been wide open. I’m not the guilty person, you know?
Pete Best vid trummorna med Beatlesposters på väggarna.
Best fick jobb som trummis i en annan grupp, men händelserna hade onekligen påverkat honom. I mitten av 1960-talet försökte han begå självmord och slutade inom showbusiness 1968, då han återvände till sitt tidigare jobb som bagare på ett bageri. Han gifte sig, fick barn och i slutet av 1980-talet börjande han spela igen som ledare i The Pete Best Band.
Hans kopplingar till The Beatles lever vidare, fast på andra sätt. Nu under våren 2018 uppträder han som sig själv i pjäsen Lennon’s Banjo som spelas på The Epstein Theatre i Liverpool.
Pjäsen handlar om sökandet efter ett sedan länge borttappat instrument, på vilket Lennon lärde sig spela. Pjäsen bygger på fakta och innehåller mycket Liverpoolhumor, s.k. Scouse humour. Pjäsen spelas från den 24 april till den 5 maj 2018.
Den dagen då Pete fick sparken som trummis i The Beatles bröt han ihop och grät. Och fortfarande sitter det en och annan nagel i ögat från den här tiden. Han vet inte vem som tog beslutet och det gnager fortfarande inom honom att bandmedlemmarna inte vågade avskeda honom själva – ansikte mot ansikte.
Pete: I’m not saying I’d change the outcome, but at least give me the decency of being there and [letting me] confront them. Paul has always hinted that he’d like to meet up. Whether he wants to do it on a public basis or a private one, it’s his call.
Tycker han att McCartney är skyldig honom en ursäkt? Pete: Ask him. Skulle han vilja ha en ursäkt? Pete säger att han vill träffa Paul. Han har inte pratat med vare sig Paul eller Ringo sedan han fick sparken för nästan 56 år sedan!
Man kan ju undra vad Pete best skulle säga till Paul om de möttes. På den frågan svarar Pete försonande: We’re senior statesmen now. How many years we’ve got left on the planet is really predictable. Let’s talk about things in general. Stick a bottle of Scotch on the table and let’s have a good old bash.
Best föddes i Madras, Indien 1941, och återvände med sin familj till England 1945. Hans mamma Mo, frimodig dotter till en Irländsk major i the Bengal Lancers, startade sin klubb. The Quarrymen, en tidig version av The Beatles, spelade på öppningskvällen.
Mo berättade för de unga pojkarna om sina äventyr i Indien när de satt runt köksbordet. Kanske sände hon en korn av indiskt intresse där och då, eftersom vi vet att Indien blev väldigt intressant för beatlarna i mitten av 1960-talet. Efter bråk om pengar, försvann bandet till Skottland. Under tiden startade Pete det egna bandet The Blackjacks. När The Quarrymen kom tillbaka från Skottland hade de bytt namn till The Silver Beatles och blev erbjudna att spela i Hamburg, då även med Stuart Sutcliffe. Gruppen behövde en trummis och Pete Best fick jobbet. I augusti 1960 gick resan till Tyskland
Allting i Hamburg var mer eller mindre en kulturkrock för Liverpoolgrabbarna. Om resan över till Hamburg säger Best: 10 people were crammed into an Austin J2 van, including Lord Woodbine, a renowned Liverpudlian eccentric – to playing for seven hours a night, to the St Pauli red light district where they were based. They were giddy teenagers surrounded by neon lights, clubs and a 24-hour city. We’d never seen anything like it.
Pete Best vid en målning på en skåpbil av the fab four under sitt besök i Australien på Beatles Festival i Adelaide, South Australia den 13 juni 2004.
Den tidiga beatleskostymen bestod av skinnjacka. Från vänster till höger: John, George, Paul och Pete.
Tidningen Mojos The Red Issue 1962-1966
1973, tre år efter det att gruppen hade upplösts, kom två samlingsalbum i form av dubbel-vinyler;
The Beatles 1962-1966 och The Beatles 1967-1970, mer kända som The Red Album respektive The Blue Album.
För att hylla dessa historiska utgåvor, har tidningen Mojo samlat de bästa artiklarna om gruppen i två deluxevolymer – The Red Issue och The Blue Issue.
Mojos The Red Issue 1962-1966 släpptes redan den 29 mars i en specialfolder, som även har plats för den kommande utgåvan The Blue Issue 1967-1970.
I den röda utgåvan kan vi läsa om The Beatles extraordinära transformering från ett hårt kämpande band i Liverpool till ett superband som spred Beatlemania över hela världen, samtidigt som de hela tiden utvecklade sitt musikkomponerande till allt högra höjder.
Tidningen, som är på 132 sidor, innehåller ovanliga och klassiska fotografier samt följande artiklar:
Leaving Liverpool av Andrew Male
The EMI Audition av Mark Lewisohn
On Tour In 1963 av Pat Gilbert
With The Beatles av Jon Savage
A Hard Day’s Night av Paul Du Noyer
Fabs Take The USA av Dave Marsh m.fl.
Beatles For Sale av Neil Spencer
Help! av Peter Doggett
Turn On av Ian Mcdonald
Rubber Soul av Mark Lewisohn
Revolver av Barry Miles
More Popular Than Jesus av David Frickle
Final US Press Call av Pat Gilbert
George Visits India av Neil Spencer
Fortsättningen i form av den blå utgåvan (The Blue Issue 1967-1970) släpps den 30 juni 2018 och kommer bl.a. att innehålla artiklar om The Beatles psykedeliska äventyr, politiska uppvaknande, deras sista livekonsert och den dramatiska upplösningen av gruppen.
