The Beatles singel ’Yesterday’ nådde nummer ett i USA

Singeln Yesterday gick in på #1 i USA denna fredag. Singeln släpptes aldrig i Storbritannien eftersom bandet inte ville att deras image som ett rock’n’roll-band skulle ifrågasättas genom att släppa en soloballad.

Eric Burdon, från gruppen The Animals, berättar en smått fantastisk historia om Yesterday:

I början föreslog Paul den här låten till Chris Farlow (frontfigur i det brittiska bandet Thunderbirds). En dag ringde han hem till mig på Duke Street:

Chris Farlow: Hej Eric, hur mår du, det här är Chris Farlow.

Eric: Jag frågade hur han mådde.

Chris: Ja, allt är bra. Eh, lyssna, du kommer inte att tro vad som hände. Paul McCartney – känner du Paul från Beatles?

Eric: Ja, jag hörde talas om honom.

Chris: Tja, en dag kom han hem till oss sent på kvällen. Jag var på en konsert, men min mamma var hemma och han lämnade en demo-skiva till henne som jag kunde lyssna på.

Eric: Det här var fantastiska nyheter. När ska Chris till studion för att spela in den här gåvan från gudarna?

Chris: Ah, morrade han. Jag gillade den inte. Det här är inte för mig. För mjuk. Jag behöver en bra rocker, du vet, med drag eller något.

Eric: Ja, men Chris, du behöver vad som helst för att komma igång, man, jag menar, även om det är en ballad, måste du spela in den.

Chris: Nej, jag gillade den inte. För mjuk.

Eric: Så vad ska du göra med låten?

Chris: Tja, jag skickade tillbaka den.

Eric: Vad hette låten?

Chris: Yesterday, sa han skarpt.

Ännu en ledig dag för våra Fab Four

Inte heller denna torsdag, den sista dagen i september 1965, har vi kunnat hitta något intressanta med The Beatles. Vi förutsätter att vilan fortsätter.

Ännu en vilodag för beatlarna

Eftersom vi inte har kunnat hitta något speciellt med The Beatles denna onsdag, antar vi helt fräckt att de fortsatte att vila upp sig efter sin Nordamerikaturné.

Bildandet av ’Miles, Asher & Dunbar Limited’

Barry Miles berättar om hur det gick till:
Jag drev en bokhandel och alternativa evenemangslokaler som heter Better Books, men med nya ägare som kom in med mer traditionella åsikter, planerade jag att öppna en egen bokhandel. Genom Paolo Leonni träffade jag John Dunbar, som planerade att öppna ett galleri.

John Dunbar fyller i:
Jag lämnade University of Cambridge, där jag studerade barockkonst under den store Michael Jeffey. 1965 träffade jag Barry Miles när han läste poesi i Albert Hall. Vi gillade båda beatnikpoeterna Alain Ginsberg och William Burrows, och på grund av likheten i vår smak bestämde vi oss för att öppna ett galleri.  

Barry Miles igen:
Med John Dunbar och med Johns vän Peter Asher. Som partners slog vi ihop våra idéer, vilket blev ett företag som heter Miles, Asher och Dunbar Limited.

Barry Miles:
Vårt mål var att öppna en Indica-bokhandel och ett galleri i september 1965. Vi hittade ett tomt utrymme på 6 Mason Yard, som låg på samma gård som klubben Scotch of St. James.

John Dunbar:
Vi hittade en bra plats på Mason Yard.

Barry Miles:
John Dunbar, som bodde med sin flickvän Marianne Faithfull, upptäckte den här platsen.

John Dunbar:
Det fanns en känsla av att något måste göras för att motverka den kvävande atmosfären i de befintliga gallerierna. Komma med något nytt. Men vi visste inte vad vi gjorde ännu. Vi var ganska unga.

Barry Miles:
Namnet som valdes för galleribokhandeln var en referens till Cannabis Indica.

Barry Miles:
Paul McCartney var också involverad i Indica eftersom han var en ivrig supporter och investerare. Han hjälpte även till att renovera lokalerna. Virket som behövdes för renoveringen tog han med sig i sin Aston Martin. Han hjälpte också till att bygga hyllor i en bokhandel. Paul designade också flygblad och omslagspapper. Jane Asher donerade ett kassaregister, en gammal viktoriansk maskin som hon lekte med som barn.