Paul McCartney flyger till New York

På resan fick Paul sällskap av Ron Kass, chef för Apple, Tony Bramwell, chef för Apple FilmsIvan Vaughn, McCartneys barndomsvän, som hade presenterat honom för John Lennon den 6 juli 1957. Resan gick från London Airport till John F. Kennedy Airport  i New York, där Paul försökte få kontakt med Linda Eastman.

Tony Bramwell berättar:
We literally rushed to the airport to get flights and, since we couldn’t get a direct flight to LA, had to make a stopover in New York. The first thing Paul did on arrival at Kennedy on June 20, 1968, was to dig out that check with Linda’s number on it that, tellingly, he had carefully kept in his wallet, and telephoned her. She was out, so he got her answering service.

Hey, I’m in America!’ he said. ‘Come and hang out for a couple of days. I’m staying at the Beverly Hills Hotel.’ He seemed disappointed that she hadn’t been in to answer the telephone herself.

Ken Mansfield, chef för Apple Corps i USA:
Jag bokade en bungalow åt Paul på Beverly Hills Hotel så att han skulle ha avskildhet och en atmosfär som gynnar låtskrivandet.

Dagen efter fortsatte de resan till Los Angeles. De reste tillbaka till England den 25 juni 1968.


Inspelning av ’Revolution 9’ fortsätter

Efter flera dagars arbete med att ställa samman en mängd tapeloopar samlade John Lennon ihop mastertapen till Revolution 9 under den här inspelningssessionen. Av beatlarna var det bara John Lennon och George Harrison som var närvarande i studion.

Lennon använde sig av alla tre studiorna på Abbey Road den här natten, med EMI-anställda av olika slag som fick springa runt och spola rullband på olika inspelningsmaskiner. Sessionen började kl. 19.00 och slutade inte förrän kl. 03.30 den påföljande fredagsmorgonen. Grunden till inspelningen bestod av andra halvan av inspelningen av Revolution 1, som var med i den slutliga mixningen vid olika tillfällen. På detta lade man minst 45 olika ljudklipp samt ett spår med Lennon och Harrison sägandes olika fraser i var sin mikrofon.

Yoko Ono var också närvarande, vilket man kan höra på sina ställen på inspelningsbandet. Hon bidrog med en ihållande hög ton mellan 6:44 och 6:46 in i låten samt hennes ljuddagbok som hade spelats in under den första session av Revoliton 1 den 30 maj. Den kom också med i mixningen.

Den mest kända tapeloopen bestod av en oidentifierad röst som repeterade Number nine ett flertal gånger i låten. Inläsningen var hämtad från en ljudexamen på Royal Academy of Music. Den inläsningen i ljudkollaget blev också låtens titel.

I slutet av sessionen gjorde man en grov mixning av låten, vilken slutade med textraden Take this, brother, may it serve you well. Det som kom med på den släppta versionen var helt och hållet taget från den senare delen av Revolution 1 med tillägg av textraden Block that kick, en tagning från ett ljudeffektsalbum på Elektra Records.

Revolution 9 mixades i stereo den 21 juni 1968 varpå den editerades till en kortare version fyra dagar senare. Monoversionen var helt enkelt en enkel version av stereomixningen, vilken gjordes den 20 augusti med några förbättringar sex dagar senare.

Den slutliga masterinspelningen blev resultatet av minst 100 olika ljudeffekter, tapeloopar, överdubbningar med mera. Och om man lyssnar noga på inspelningen idag, 57 år senare, kan man säkert upptäcka något som man inte har tänkt på eller hört tidigare.