20 01, 2025

Ny dubbel-CD: ’The Hamburg Repertoire’

Av |2025-01-19T17:51:57+01:0020 januari, 2025|Nyheter, Musik/Skivutgivningar|

The Beatles repertoar i Hamburg med originalartister

Cherry Red Records i UK har satt ihop en rätt billig dubbel-CD – £ 14.99 (motsvarar cirka 185 svenska kronor) – med låtar från The Beatles repertoar när de spelade på olika klubbar i Hamburg, Västtyskland under åren 1960-1962. Tyvärr handlar det inte om The Beatles egna framträdanden, utan originalartisternas inspelningar. Skivan släpptes den 10 januari 2025, samma dag som Ringo Starr kom ut med sitt nya countryalbum Look Up.

 

 

Med dubbel-CD:n följer ett 36-sidigt häfte med information om låtar och artister. När The Beatles kom till Hamburg för första gången i augusti 1960, hade de inte många låtar på sin repertoar. Men allt eftersom de utvecklade sitt spelande blev det till slut en rätt diger låtrepertoar med låtar från flera olika musikgenrer. En av anledningarna till att det blev så var att grabbarna hade föresatt sig att inte spela en och samma låt mer än en gång per kväll. Totalt innehåller utgåvan hela 68 spår, varav låten Till There Was You framförs i två olika versioner; en med Peggy Lee och en med  Chet Atkins. Här finns också två olika versioner av låten Hallelujah, I Love Her So; en med Ray Charles och en med Eddie Cochran.

Det är en rätt imponerande repertoar, vilket framgår tydligt när man får se hela låtförteckningen nedan.

 

Låtförteckning:

Disc 1

1 Little Richard: Long Tall Sally

2 Ray Charles: Hallelujah I Love Her So

3 Eddie Cochran: Hallelujah I Love Her So

4 Lenny Welch: A Taste Of Honey

5 Chuck Berry: Roll Over Beethoven

6 Buddy Holly And The Crickets: Words Of Love

7 Peggy Lee: Till There Was You

8 Chet Atkins: Till There Was You

9 Carl Perkins: Your True Love

10 Duane Eddy: Three-30-Blues

11 Eddie Cochran: C’mon Everybody

12 Gene Vincent And His Blue Caps: Over The Rainbow

13 The Shirelles: Will You Love Me Tomorrow

14 Chuck Berry: You Can’t Catch Me

15 Chan Romero: Hippy Hippy Shake

16 Little Richard: Kansas City / Hey Hey Hey Hey

17 Arthur Alexander: Anna

18 The Coasters: Besame Mucho

19 The Coasters: Searchin’

20 Jerry Lee Lewis: Whole Lotta Shakin’ Goin’ On

21 Eddie Fontaine: “Nothin’ Shakin’ (But The Leaves On The Trees)

22 Bo Diddley: Who Do You Love?

23 Bo Diddley: Mona

24 Duane Eddy: Moovin’ N’ Groovin’

25 Carl Perkins: Everybody’s Trying To Be My Baby

26 The Shirelles: Mama Said

27 Ray Charles And His Orchestra: Hit The Road Jack

28 Chuck Berry: Rock And Roll Music

29 Larry Williams: Dizzy Miss Lizzy

30 Dr. Feelgood And The Interns: Mister Moonlight

31 Dinah Washington: September In The Rain

32 Buddy Holly And The Crickets: Everyday

33 Benny Goodman Quartet: Moonglow

 

Disc 2

1 Carl Perkins: Blue Suede Shoes

2 Little Richard: Tutti Frutti

3 Little Richard: Lucille

4 Little Richard: Good Golly Miss Molly

5 Arthur Alexander: A Shot Of Rhythm & Blues

6 The Coasters: Three Cool Cats

7 Eddie Cochran: Summertime Blues

8 Eddie Cochran: Three Steps To Heaven

9 Duane Eddy: Ramrod

10 Bobby Vee: Take Good Care Of My Baby

11 Buddy Holly And The Crickets: Mailman, Bring Me No More Blues

12 Bo Diddley: Road Runner

13 Gene Vincent And His Blue Caps: Be-Bop-A-Lula

14 Gene Vincent And His Blue Caps: Ain’t She Sweet

15 Carl Perkins: Matchbox

16 Eddie Cochran: Twenty Flight Rock

17 Johnny Burnette And The Rock’n’roll Trio: Lonesome Tears In My Eyes

18 Chuck Berry: I’m Talking About You

19 Chuck Berry: Sweet Little Sixteen

20 The Shirelles: Boys

21 Richie Barrett: Some Other Guy

22 The Jodimars: Clarabella

23 The Olympics: (Baby) Hully Gully

24 Ann-Margret: I Just Don’t Understand

25 Duane Eddy: Shazam

26 Ray Charles: My Bonnie

27 Frank Ifield: I Remember You

28 Del Shannon: Runaway

29 Gene Vincent And His Blue Caps: Wedding Bells Are Breaking Up That Old Gang Of Mine

30 Marlene Dietrich: Falling In Love Again

31 Buddy Holly: Crying, Waiting, Hoping

32 Carl Perkins: Lend Me Your Comb

33 Ray Charles: What’d I Say (Parts 1 & 2)

34 The Shirelles: Baby It’s You

35 Chet Atkins: Theme From The Third Man

Länk till Cherry Red Records: Cherryred.co.uk

Skivan finns även hos Ginza för 289 kronor.

20 01, 2025

The Beatles – Detta händer den 20 januari 1968

Av |2024-12-14T16:24:00+01:0020 januari, 2025|Nyheter, Musik/Skivutgivningar|

Paul McCartney arbetar i studion på ett ’Scaffold’-album

Den här lördagen arbetade Paul McCartney i studion på ett album som heter McGough & McGear, en duett med två av medlemmarna i gruppen Scaffold. Paul McCartney var den som producerade albumet, som kom att släppas i maj 1968.

Gruppen Scaffold bestående av Roger McGough,
John Gorman och Mike McGear,
Paul McCartneys lillebror.

19 01, 2025

The Beatles – Detta händer den 19 januari 1968

Av |2024-12-14T16:01:03+01:0019 januari, 2025|Nyheter, Musik/Skivutgivningar|

Debutsingeln med ’Grapefruit’ släpps i UK

Singeln Dear Delilah/The Dead Boot med den av Paul McCartney och John Lennon sponsrade gruppen Grapefruit började säljas i UK denna fredag.

Skivan kom ut på RCA Victor med skivnummer RCA 1656.

 

Och så här låter den.

Från vänster till höger:  Georg Alexander, Peter Swettenham, Jeffrey Swettenham och John Perry.

 


Ännu ett party för ’Grapefruit’ för att fira första singeln

Den 17 januari var det pressmottagning inför skivsläppet av gruppens första singel. Den här fredagen firade man skivsläppet en gång till, nämligen på Apples huvudkontor på Savile Row i London. På plats var John Lennon, Paul McCartney, George Harrison, Ringo Starr, Jimi Hendrix, hans flickvän Kathy Etchingham och Brian Jones.


’Dandys Fashions’ omorganiseras till ’Apple Tayloring’

Enligt tidningen Chelsea News från denna dag har Apple inlett förhandlingar om att förvärva Tara Browns intresse i Dandy Fashions, som köptes av nuvarande ägaren John Crittle 1967, för att omorganisera det till Apple Tayloring.

 

13 01, 2025

Ringo Starr intervjuas i ’BBC 2’

Av |2025-01-15T17:05:44+01:0013 januari, 2025|Nyheter, Radio & TV, Musik/Skivutgivningar, Ringo Starr|

’Country Show With Bob Harris’ med Ringo Starr

Den 9 januari 2025 var Ringo Starr en av gästerna i Bob Harris radioprogram Contry Show With Bob Harris som sändes i BBC2 i UK. Programmet kan man lyssna på i ytterligare 27 dagar efter den 9 januari.

I programmet spelas följande låtar med Ringo Starr: Can You Hear Me Call, Time On My Hands och Thankful. Programmet är på 57 minuter och Ringo Starr kan man höra från och med den 35:e minuten till programmets slut.

 

 

Klicka på Ringo Starr nedan så hamnar du (förhoppningsvis) på programmet!

Ringo Starr

13 01, 2025

The Beatles – Detta händer den 13 januari 1968

Av |2024-12-10T17:43:28+01:0013 januari, 2025|Tidningsreportage, George Harrison, Nyheter, Musik/Skivutgivningar|

Sista inspelningsdagen för ’Wonderwall Music’

Den här lördagen samlades man åter i EMI Recording Studio i Bombay, Indien. George Harrison agerade även denna femte och sista inspelningsdag som producent. Han var dock inte med på någon av dagens inspelningar. Ljudteknikerna var desamma som tidigare: J.P. Sen och S.N. Gupta.

Musikerna på plats var Ashish Khan (sarod), Ahapurush Misra (tabla och pakavaj), Sharad Jadev och Hanuman Jadev (shanhais), Shambu-Das, Indril Bhattacharya och Shankar Ghosh (sitar), Chandra Shakher (sur-bahar), Shiv Kumar Sharmar (santorr), S.R. Kenkare och Hari Prasad Chaurasia (flute), Vinayak Vohra (taar shehnai) och Rijram Desad (dholak, harmonium and tabla-tarang).

Det ka noteras att George Harrison spelade inte något instrument på någon av Wonderwall Music-inspelningarna, trots att albumet krediterades enbart på honom. Detta blev det första albumet som släpptes på The Beatles Apple-etikett fredagen den 1 november 1968 i Britannien. Själva filmen presenterades på Cannes Film Festival i Frankrike fredagen de n17 maj där såväl George Harrison som Ringo Starr var närvarande.


Läsarrecensioner av tv-filmen ’Magical Mystery Tour’

Musiktidningen Disc And Music Echo från den 13 januari 1968

 

En hel del läsarecensioner av filmen Magical Mystery Tour kunde man denna lördag ta del av i musiktidningen Disc And Music Echo i artikeln Pros and Cons (för- och nackdelar):

Miss B. Toole i London:
Jag förstod inte allt i filmen, men var den tänkt att vara en film med mening? Ja, det är inte perfekt på många sätt, men varför kan du inte bara slappna av och acceptera det som en vacker, galen, fantastisk dröm? Är det verkligen möjligt att bara njuta av program med djup mening? Vi har tillräckligt med politiska program på tv som ingenting kan förstås av, och de är också ointressanta.

J.Jopes i South Shields:
Detta är den bästa tv-serien genom tiderna. Det ena skämtet följer det andra, och låtarna är helt enkelt fantastiska!

Joe Fox i Edinburgh:
The Beatles behandlades hårt och orättvist av pressen. Gruppen var inte rädd för att göra något icke-trivialt och riskabelt, men ingen uppskattade det.

S. Daly i Worcester:
Grattis till gruppen för filmen och musiken. Detta var den bästa Boxing Day-showen någonsin.

David Palmer i Billingham:
The Beatles har äntligen gett den brittiska allmänheten den mest fantastiska och originella tv-serien genom tiderna, vilket återigen bevisar att de är de bästa artisterna i världen.

Ray Dexter i Hoddesdon:
Jag tyckte verkligen om filmen. Hur kunde dessa missnöjda dårar misslyckas med att se skönheten och meningen med det? Det var många olika budskap där, och detta trots bristen på handling! Beatles vann för att de vågade visa insidan av det mänskliga sinnet.

Barry Moore i Buckingham:
Uppropet från kritiker som gladde sig över den här filmen som det mest pretentiösa nonsens som någonsin satts på tv överraskar mig. Naturligtvis blev filmen inte filmmästerverket 1967. Men de åsikter som uttrycks tycks enbart återspegla ett förkastande av det som inte uppfyller accepterade standarder. Är det ett brott att vara individ?

Brenda Bowler i London:
Tack så mycket – John, Paul, George och Ringo för en så underbar show! Jag gillade absolut allt.

Roger Goodman i Halmer:
Filmen bevisade hur musikaliskt och kreativt odugliga Monkees var jämfört med originalet.

Peter Taylor i Oldham:
Jag är inget stort Beatles-fan, men jag tycker att det var ett av årets mest professionella och intressanta TV-program. Är folk verkligen så dumma om de behöver en handling i alla storlekar för att vara nöjda med ett program?

A.R. Worcester i High Wycombe:
The Beatles gjorde det största misstaget i sin karriär. Det var meningslöst att tro att familjer samlade runt en låda full av julhälsningar på annandag jul skulle förstå filmens subtila budskap. ”En magisk, mystisk resa väntar på att ta dig med den”, säger låten, men ingen förväntade sig en sådan inbjudan. Filmen misslyckades eftersom ingen tydligen förstod vad som var så magiskt med den. Magi händer inte dig, det händer för dig. Texten till ”The Walrus” betyder ingenting, men det är en fantastisk skiva, och ”A Magical Mystery Tour” betyder ingenting, men det är en fantastisk film.

I. Charlton i Priestlands:
Den estetiska effekten av filmen är enorm. Jag var redo för något sånt här, men glädjen överväldigade mig bara. Till och med mina föräldrar var överens om att idag är Beatles kungarna av popmusik.

Eileen Reid i Gosport:
Grattis till gruppen till ännu en fantastisk prestation. Showen levde upp till sitt namn: den var magisk, mystisk, full av fantasi och fängslande från början till slut. Jag drunknade i dess magi!

Judith Salmon i Trent Vale:
Efter den här filmen skulle det vara en skamlig lögn att anklaga Monkees för att kopiera Beatles. Jag har aldrig sett sånt nonsens i mitt liv. The Monkees skulle aldrig ha släppt sådana dumheter, och om det hade varit någon annan än Beatles så hade de huggit ner honom i knoppen.

S. Wykes i Northampton:
Filmen chockade mig så mycket att min mamma var tvungen att kyssa mig godnatt för att få mig till sans. Efter att ha läst Penny Valentines recension i decembertidningen brast jag nästan ut i gråt: hon beskrev det hela så rörande! Hon hade rätt: vi grät alla för att vi missade en bra film på en annan kanal!

H. Murray i London:
Efter att ha sett filmen var jag rasande. Jag kan inte förstå hur ni kan ge pengar – våra pengar – för sådant nonsens! Jag skulle inte ge hälften för det. Sådan dumhet är saknar till och med ord!

S. Constable i Dovercourt:
Även om jag avgudar Beatles fantastiska musik, slog deras Magical Mystery Tour mig som rent nonsens. Det är osannolikt att Beatles någonsin gjort allvarliga misstag i sitt arbete, men den här filmen orsakade skada på deras popularitet. Dessutom, om de inte lär sig av sina misstag, bör de nästa gång anförtro skrivandet, regisseringen och produktionen till proffs.

A. Marcus i Newcastle:
Jag håller med om att den här filmen är ett gäng nonsens, även om det inte är illa för ett första försök. Så varför allt detta tjafs om Monkees kommer undan med något sånt här varje vecka?

 

12 01, 2025

The Beatles – Detta händer den 12 januari 1968

Av |2024-12-08T16:20:50+01:0012 januari, 2025|Nyheter, Musik/Skivutgivningar, George Harrison|

Inspelning av ’The Inner Light’ och ’Wonderwall Music’

Den här fredagen samlades man åter i EMI Recording Studio i Bombay, Indien, för att spela in låtar till det kommande albumet Wonderwall Music. Producent var som vanligt George Harrison och ljudteknikerna var J.P. Sen och S.N. Gupta.
Inspelningssessionerna började lida mot sitt slut. Större delen av inspelningarna blev klara denna dag, men George Harrison var också med under den allra sista dagen, den 13 januari 1968. George var angelägen om att utnyttja studiotiden maximalt varför han spelade in ett antal ytterligare ragor, vilka han tänkte skulle kunna komma till användning vid framtida Beatlesinspelningar. En av dessa ragor var The Inner Light, som han spelade in denna dag.

George Harrison's handwritten lyrics for The Inner Light

George Harrisons handskrivna text till ’The Inner Light’.

 

Det instrumentala spåret spelades in i fem tagningar, varav den sista ansågs vara den bästa. Låten gjordes komplett  den 6 och 8 februari 1968 i London. George använde sig av samma indiska musiker under alla inspelningsdagarna.


Apple Corps bildas

 

 

Nu började man skapa Apple Corps bland annat genom att låta Beatles Film Productions Limited byta namn till Apple Film Limited som i sin tur bytte namn igen till Apple Corps Limited.

Apple Corps kontrollerade flera nya företag:

Apple Records Limited
Apple Films Limited
Apple Music Publishing Limited
och Apple Electronics Limited.

Snart kommer de att få sällskap av
Apple Health Sale Limited
Apple Retail Limited,
Apple Television Limited
Apple Publicity Limited
med flera..

Apple School kom dock aldrig igång. Skolan skulle drivas av Ivan Vaughn, deras gamla vän som en gång hade introducerat John Lennon för Paul McCartneyNeil Aspinall tillbringade flera veckor med att starta dessa företag och registrera dem som varumärken i alla länder i världen där det var möjligt. I framtiden kommer detta att löna sig rejält när Apple Computers släpper iPoden och distribuerar musik. Rättegångarna kommer att ge Beatles många miljoner dollar för upphovsrättsintrång.

Det nya skivbolaget behövde en logotyp, så Neil Aspinall, som blivit vd för Apple Corps Limited, kontaktade Gene Mahon, en grafisk designer från Dublin som hade arbetat med omslaget till Sergeant Pepper-albumet och designat skivkonvolutets baksida med låttexterna , som blev ett första fall av någon som någonsin satte texter på ett albumomslag. De måste oftast köpas från ett musikförlag. I företagets presstjänst var han känd som Gene Glove. Neil sa till Gene att han behövde ett fotografi av ett äpple att använda på etiketterna för Apple Records-skivor.

Gene fick omedelbart den briljanta idén att använda ett fotografi av ett äpple på A-sidan av skivan utan några etiketter eller information, och på B-sidan att använda ett fotografi av ett äpple kluvet i två delar för att fungera som en vit bakgrund. Den vänstra sidan av det skurna äpplet kommer att märkas ”Den här sidan” med spårtitlar, artist, speltid, publicering och copyrightinformation; den högra sidan kommer att kallas ”Andra sidan” och kommer att ge samma information för sidan ”A”.

Företagets logotyp var inspirerad av en målning gjord av konstnären René Magritte som Robert Frazer lämnade på Pauls vardagsrumsbord sommaren 1966. Det var ett av Magrittes sista verk, målat samma år, och skickades till Robert av hans återförsäljare.

 

 

Målning av den belgiske och surrealistiske konstnären René Magritte
– Le Jeu De Mourre – som användes som förebild till Apples logotyp.

Paul McCartney minns och berättar om logotypens tillkomst:
Det finns en fantastisk historia om detta. Jag hade en vän som hette Robert Fraser, som ägde ett galleri i London. Han och jag umgicks ofta tillsammans. Och jag sa till honom att jag gillar Magritte. På 60-talet upptäckte vi Magritte bara genom tidningar och sånt. Vi gillade hans humor. Och när vi hörde att han var en vanlig kille som målade från nio till ett, och till och med hade en bowlerhatt, blev vi ännu mer intresserade. Robert hade för vana att välja ut sitt arbete åt mig eftersom han visste att jag gillade honom. Det var så billigt då att det är hemskt att tänka på hur billiga de var. Men hur som helst, vi gillade honom bara. Och så en dag tog han med sig den här bilden till mitt hus. Vi var i trädgården, det var en sommardag. Han ville inte störa oss, jag tror att vi filmade eller något. Det var därför han lämnade den här teckningen av Magritte. Det var ett äpple. Han gick bara iväg, lämnade den på matbordet och gick. Det fanns en inskription över den: ”Au revoir” (adjö), precis på detta underbara gröna äpple. Och jag tyckte att det var en underbar sak att göra. Han [Fraser] visste att jag gillade det, och han visste att jag skulle vilja ha det och att jag skulle betala för det senare. Så det var som ”Wow!” Vilket jäkla konceptuellt drag, du vet. Och detta stora gröna äpple, som jag fortfarande har, blev inspirationen till att skapa logotypen.

Så Magrittes målning ”Goodbye” blev grunden för bilden av Apple. Det var ett underbart besök av Robert, allt löste sig på det mest framgångsrika sättet. Vi visade Magrittes äpple för reklamchefen Gene Mahon och baserade det på vår logotyp.

Gene Mahon:
Jag föreslog Paul McCartney att jag skulle använda bilden av ett grönt Granny Smith-äpple, och han gick med på det.

 

 

 

Möten hölls för att välja det bästa alternativet, under vilka bilder av olika äpplen projicerades. Massor av åtta gånger tio tums färgutskrifter förbereddes, innehållande sex bilder, en för varje Beatle och en för Neil Aspinall och Ron Cass, chefen för Apple Records. De bestämde sig så småningom för ett grönt Granny Smith-äpple med svart bakgrund. Samtidigt visade det sig att enligt upphovsrättslagen måste information finnas på båda sidor av dokumentet, åtminstone var det vad EMI sa, så tanken på att placera all information på ena sidan släpptes. Den grafiska designen av copyrightmeddelandet som omger den yttre omkretsen av varje skiva gjordes av Alan Aldridge, tidigare chefsdesigner för Penguin Books. Av någon anledning skickades alla godkända skisser till New York, där färgprov för tryckning och stämplar till masterpressarna utarbetades. Beatles åkte till Indien och återvände, och under hela denna tid fortsatte arbetet med designen. Det hela tog sex månader.

 

 

 

Till toppen