Inspelning och mixning av låten ’Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band (Reprise)’
Denna lördag var det dags att spela in den sista låten till Sgt. Pepper-albumet. Inspelningen gjordes under denna enda inspelningssession.
Den här gången hade man samlat sig i den stora studion – Studio One – i EMI Studios på Abbey Road. Och anledningen till det var att Studio Two redan var bokad av andra band. Framförhållningen av The Beatles studiobokningar var inte alltid den bästa. Många band hade tvingats flytta på sig trots att de hade bokat studion, vilket de nu började tröttna på. Således var man denna dag tvungen att använda Studio One. Oavsett hur galna Peppers-sessionerna hade varit under de senaste fyra månaderna, hade Beatles strikt hållit sig till regeln att bara arbeta på vardagar. De tenderade att tänka på helgen som en tid för att koppla av och varva ner, och för att ta en liten paus från det stressiga arbete som de hade gjort.
På plats var producenten George Martin, ljudingenjören Geoff Emerick och den biträdande ljudingenjören Richard Lush.
Inspelningssessionen började kl. 19.00 och slutade inte förrän kl. 06.00 den påföljande söndagsmorgonen!
Geoff Emerick:
Men den här gången hade vi inget val, så den 1 april samlades vi i studion. Akustiken i Studio 1 var för dess återklang för ett högljutt rockband, så jag visste att jag behövde göra några speciella förberedelser i förväg. Först bad jag Richard (Lush) och tjänstgörande serviceingenjör att samla alla höga skärmar som fanns och bygga en slags koja av dem och på så sätt skapa ett litet rum i rummet. Jag bad sedan Mel och Neil att placera trummorna och förstärkarna väldigt nära varandra så att det blev minimal fördröjning i signalen som oundvikligen skulle läcka mellan mikrofonerna, och jag placerade Beatles själva i en halvcirkel så att de kunde se varandra. Det tog mycket ansträngning att vänja sig vid detta provisoriska rum, men det var värt det – ljudet vi fick den dagen var tjockt och kraftfullt. Det stämde inte riktigt med ljudet på resten av albumet, som nästan helt spelades in i Studio 2, men vi lyckades undvika den reverb-överbelastning som skulle ha hänt om jag inte hade isolerat utrymmet de spelade i. Reverbet som finns i Sgt. Pepper-reprisen är dock faktiskt en konsekvens av det enorma rummet, och vi behövde inte använda någon form av ekokammare när vi mixade spåren. Alla utstrålade optimism den dagen, och det märktes. Stämningen var fantastisk och kompositionen hade ännu mer energi än den första versionen. Det var ett fantastiskt rytmspår och jag kände mig exalterad från första stund, och började med Pauls nedräkning, som i sig hade stor energi. Ringo slog jävligt hårt på sina trummor – han slog till och med på bastrumspedalen hårdare än vanligt. Faktum är att alla spelade på för glatta livet. Med tanke på att de var instängda i studion så länge och offrade sitt hjärta och själ i inspelningen av albumet, var det otroligt hur bra och sammanhållet deras spelande var.
Men den här gången hade vi inget val, så den 1 april samlades vi i studion. Akustiken i Studio 1 var för dess återklang för ett högljutt rockband, så jag visste att jag behövde göra några speciella förberedelser i förväg. Först bad jag Richard (Lush) och tjänstgörande serviceingenjör att samla alla höga skärmar som fanns och bygga en slags koja av dem och på så sätt skapa ett litet rum i rummet. Jag bad sedan Mel och Neil att placera trummorna och förstärkarna väldigt nära varandra så att det blev minimal fördröjning i signalen som oundvikligen skulle läcka mellan mikrofonerna, och jag placerade Beatles själva i en halvcirkel så att de kunde se varandra. Det tog mycket ansträngning att vänja sig vid detta provisoriska rum, men det var värt det – ljudet vi fick den dagen var tjockt och kraftfullt. Det stämde inte riktigt med ljudet på resten av albumet, som nästan helt spelades in i Studio 2, men vi lyckades undvika den reverb-överbelastning som skulle ha hänt om jag inte hade isolerat utrymmet de spelade i. Reverbet som finns i Sgt. Pepper-reprisen är dock faktiskt en konsekvens av det enorma rummet, och vi behövde inte använda någon form av ekokammare när vi mixade spåren. Alla utstrålade optimism den dagen, och det märktes. Stämningen var fantastisk och kompositionen hade ännu mer energi än den första versionen. Det var ett fantastiskt rytmspår och jag kände mig exalterad från första stund, och började med Pauls nedräkning, som i sig hade stor energi. Ringo slog jävligt hårt på sina trummor – han slog till och med på bastrumspedalen hårdare än vanligt. Faktum är att alla spelade på för glatta livet. Med tanke på att de var instängda i studion så länge och offrade sitt hjärta och själ i inspelningen av albumet, var det otroligt hur bra och sammanhållet deras spelande var.
Man spelade in nio tagningar av låten och en av de inte använda tagningarna, tagning nummer fem, kom med på albumet Anthology 2 år 1996.
Under inspelningen av rytmspåret spelade Paul McCartney elbas, Ringo Starr spelade trummor, John Lennon spelade elektrisk kompgitarr och George Harrison spelade sologitarr. George spelade en förvånansvärt levande gitarrroll, även om hans hjärta var i Indien vid den tiden. Ingen sång spelades in under inspelningen av rytmspåret, bara Pauls ledsång. Detta var förmodligen det enda tillfället de kunde göra det vad gäller låtarna på albumet. Paul McCartney fungerade som ledsångare och George Martin stämde i med orgelspel.
Paul McCartney, John Lennon och George Harrison överdubbade sin sånginsats, vilket lades på spår tre i tagning nio. På spår fyra lade man på maracas och tamburin.
Sgt Pepper’s Lonely Hearts Club Band (Reprise) var den enda låten på hela albumet där man inte behövde skapa någon reduktionsmixning. Det fjärde och sista spåret på bandet lade man de grundläggande instrumenten kompletterad med överdubbningar. Därefter var låten klar för att mixas till själva albumet.
Under denna sessionen skapade man nio monomixningar av låten, varav den sista blev den som användes på albumet. ADT – Artificial double tracking – lades till på sången och en del av publikljudet som man gjorde färdigt den 6 mars lades också till under denna session.