Första gratulationskortet har landat!
Att The Beatles Information Center fyller 50 år i år har ni nog uppmärksammat. En av våra stora fans, som har en egen Beatlesförening i Tyskland samt ett unikt Beatlesarkiv i staden Glauchau, heter Edmund Thielow. Han har skickat nedanstående födelsedagskort till BIC, vilket vi gärna delar med oss av till alla våra medlemmar!
INTERNATIONAL BEATLEWEEK 2023
International Beatleweek 2023 är organiserat av Liverpools ledande guideoperatör Cavern City Tours. Den årligen återkommande Internationella Beatlesveckan firar som vanligt världens mest kända popgrupp. Och det görs givetvis där allt startade – i Liverpool, England.
Här finns så mycket att se och göra att man kan roa sig och njuta av festivalen oavsett man är ett Beatlesfan eller inte. Men gillar man The Beatles får man naturligtvis ut lite mer av sitt besök under Beatlesfestivalen.
Det är – utan överdrift – verkligen ett internationellt event med band från över 20 länder och fans från över 40 länder.
Det man kan njuta av är bl.a. utställningar, livekonserter, försäljning av Beatles memorabilia, video shower, sightseeingturer och det stora Beatleskonventet som äger rum i Adelphi Hotel. En vecka späckad med Beatlesupplevelser. International Beatleweek firade 30-årsjubileum 2016 efter att ha startat 1986. Och i år är det alltså dags för den 37:e upplagan.
Läs mer på www.internationalbeatleweek.com
Nedan en video som visar en del av godsakerna som man kan ta del av under en internationell Beatlesvecka i Liverpool.
En ännu mer intressant video är videon nedan som ger oss intressant inblickar i vad som händer bakom de olika scenerna i reportaget som är hämtat från 2015 års Beatlesfestival. Här återser vi Donovan, Peter Asher och många, många fler.
MARK LEWISOHN diskuterar med Ken Michaels
Nedanstående video är en diskussionsvideo där Mark Lewisohn berättar för Ken Michaels om varför det behövs en riktig biografi över The Beatles och deras liv. Mark anses vara den som har bäst kontroll på vad The Beatles har gjort, vilket han har arbetat med över 30 år när han intervjuas i nedanstående video, som är från 2013.
Det var det här året som Mark kom ut med den första av tre volymer i serien All These Years. Ett verk som kommit ut i flera versioner och som har underrubriken Tune In. Den utökade versionen är på över 1700 sidor.
Än idag väntar vi på den andra delen, men ingen vet när Mark tror sig om att ha den färdig för publicering. Det kan dröja ytterligare ett antal år innan Mark blir klar med del 2. Det är bara att hoppas att han hinner bli klar med den – och gärna del 3 också – innan han själv behöver lämna in. Den första volymen, Volume One – Tune In, handlar om medlemmarna i The Beatles från den allra första början fram till slutet av 1962. Så det återstår en hel del att berätta.
Men under tiden kan man ta del av nedanstående diskussionsvideo för att lära sig mer om hur Mark tänker med att skriva den ultimata biografin och att han inte har någon deadline. Han arbetar med detta i stort sett varje dag, så han tänker nog inte lämna något åt slumpen.
Speltid: 1 timme, 53 minuter och 18 sekunder.
Mark Lewisohn har studerat The Beatles professionellt sedan sent 1970-tal. Mark arbetade för Paul McCartney från 1986 till 2001, för The Beatles egna företag Apple Corps från 1991 till 1998. Han har också arbetat tillsammans med de överlevande medlemmarna i gruppen kring arbetet med biografin Anthology från 1995.
Mark Lewisohn, föddes den 16 juni 1958 i London och är nu en 64-årig brittisk historiker och författare. Han är en av de främsta experterna på The Beatles och har skrivit flera böcker om gruppen utifrån en vetenskaplig historiemetodik.
Hans bok The Beatles Live! från 1986, utgör den kompletta historien om The Beatles liveframträdanden. Efter att ha blivit inbjuden till EMI för att lyssna på alla originalbanden från The Beatles inspelningssessioner, skrev han The Complete Beatles Recording Sessions 1988. Boken är uppbyggd som en dagbok, där Mark har beskrivit varje inspelningssession som The Beatles hade i Abbey Road Studios med uppgifter om vem som spelade vad på varje tagning, hur många tagningar de gjorde av varje låt med mera. Boken har också ett förord skrivet av Paul McCartney.
Beatlesklänning på Nordiska Museet i Stockholm
Att The Beatles inte bara påverkade musiksmaken bland ungdomarna världen över utan även påverkade livsstilen, klädstilen och frisyrerna har vi också fått uppleva än i våra dagar. The Beatles själva inspirerades i sin tur av modeskaparna på Carnaby Street och på Chelsea Road, vilket också ledde till att man skapade plagg som bärarna gärna bar för att visa att de gillade The Beatles. Det var inte bara tröjor av olika slag, utan även klänningar, tapeter, gardiner med mera.
Nordiska Museet i Stockholm fyller 150 år i år (1873-2023), vilket firas under hela året med ett stort antal olika utställningar. En utställning, som går under namnet British så in i Norden, inriktar sig på det engelska modet och bland de utställda klädesplaggen hittar vi nedanstående Beatlesklänning.
Klänningen på bilderna ovan och nedan tillhör Anna-Lena Wiborn, som köpte den på ett gatustånd i London 1963 för ett par pund. Hon bar den också på den första Beatleskonserten, som ägde rum i Kungliga Tennishallen i Stockholm lördagen den 26 oktober 1963.
Enligt skyltens information på bilden nedan, framgår det att Anna-Lena till Beatlesklänningen bar vita stövletter, svart- och vitprickiga strumpor och ett par vita plastglasögon med bara en smal springa att se igenom. Hon hade klippt håret kort, som på den brittiska designern Mary Quant.
Klänningen finns nu att beskåda på Nordiska museet i Stockholm på Djurgårdsvägen 6-16 på Djurgården.
Ted ’Kingsize’ Taylor blev 83 år
Ted Taylor var en samtida rival till The Beatles under deras Liverpooldagar. Han och hans grupp The Dominoes spelade även i Hamburg på Star-Club, liksom The Beatles. Innan de gjorde debut i Hamburg, spelade de mycket på The Cavern Club, där de kom i kontakt med Cilla Black, som ofta var gästsångerska i bandet.
Bandet The Dominoes bildades i norra Liverpool 1957 efter att ha varit en skifflegrupp kallad The Sinners. Gruppens originalmedlemmar var Arthur Baker på sång, George Watson på gitarr, Charlie Flynn på gitarr, Sam Hardie på piano och Cliff Roberts på trummor. 1958 kom Ted Taylor med i bandet som sångare och gitarrist.
Under de kommande åren bytte gruppen ett flertal medlemmar. En av de nya medlemmarna i The Dominoes var Bobby Thomson på bas och sång, som Ted Taylor hade spelat med tidigare i gruppen The James Boys.
Bandet spelade på de lokala klubbarna och Taylor fick snart rykte om sig som den bästa rock’n’roll-sångaren i Liverpool med omnejd och han blev även uppmärksammad för sina livfulla rutiga jackor.
1960 fick de namnet Kingsize Taylor and The Dominoes och de spelade första gången på The Cavern i januari 1961. Där kom de för första gången i kontakt med den 17-åriga sångerskan Cilla White, som sedan av misstag fick heta Cilla Black när redaktören Bill Harry skulle skriva om henne i sin tidning Mersey Beat och inte riktigt mindes hennes korrekta namn.
Två av medlemmarna lämnade därefter bandet och gick med i gruppen Ian And The Zodiacs och två nya medlemmar tog deras platser. I början av 1962 placerade sig bandet på sjätte plats i omröstningen som Mersey Beat-tidningen hade bland ungdomarna. Förstaplatsen hade intagits av The Beatles.
Sommaren 1962 reste bandet – utan Cilla Black – till Hamburg, där de började genomföra regelbundna framträdande på The Star-Club. På trummisfronten var det en regelbunden omsättning. Lovelady slutade i The Dominoes och ersattes först av Brian Redman och sedan av Gibson Kemp. Den senare efter det att Ringo Starr hade tackat nej till att vara med i bandet och tackat ja till att vara med i The Beatles, eftersom de kunde erbjuda ett bättre gage.
Kingsize Taylor hade köpt en fyraspårsbandspelare för monoinspelningar av märket Philips med typbeteckningen RK. Han fick den installerad på The Star-Club med hjälp av Adrian Barber. En Sennheiser-mikrofon hängde ner från klubbens tak för att fånga upp ljudet när banden spelade.
I december 1962 spelade man in ett flertal framträdanden med The Beatles och dessa inspelningar kom till slut ut 1977 på skivan Live! at the Star-Club in Hamburg, Germany; 1962.
Kingsize Taylor och The Beatles före detta manager Allan Williams stod båda bakom utgivningen. Ted Taylor sade sig ha fått tillstånd från John Lennon att göra inspelningarna efter det att han bjudit John på ett flertal rundor med öl.
Det finns dessvärre inte några definitiva uppgifter om hur många framträdanden med The Beatles som spelades in av Adrian Barber, ej heller när eller hur många låtar.
Och anledningarna till detta var först och främst på grund av att Taylor hade fört över Beatlesmaterialet från originalbandet till en tvåspårsbandspelare med hjälp av sin fars Grundig TK 120-bandspelare så snart han kom tillbaka från Hamburg.
Den andra orsaken till att man inte kunde veta exakt vad som spelades in och när, var att bandet med musiken bearbetades på olika sätt innan det sattes ihop som det sedan blev på skivan.
De undersökningar som emellertid har gjorts om detta, har kommit fram till att det var tre eller fyra av The Beatles framträdanden som spelades in – förmodligen den 21, 25, 28 och den 30 december 1962. Totalt verkar det som om man spelade in mellan 40 och 44 låtar. I vilken ordning låtarna framfördes är också något som man nu efteråt bara kan spekulera omkring.
Skivan ovan Live! at the Star-Club in Hamburg, Germany; 1962 var från början en illegal utgivning eftersom The Beatles hade kontrakt med EMI:s Parlophone Records när dessa inspelningar ägde rum.
Läget löstes inte förrän 1998 och fram till dess hade inspelningarna kommit ut på många olika mindre skivbolag över hela världen. Det var bara när företaget Sony gav ut låtarna som The Beatles och Apple tog tag i frågan och tog den till domstol.
George Harrison vittnade vid rättegången, vilken slutade med att inspelningarna tilldelades Apple och the Beatles. Sedan dess har man använt sig av en del av inspelningarna i tv-serien The Beatles Anthology när det släpptes på dvd.
Ganska nyligen har Beatlesfans förordat att man skulle använda sig av originalbandet för att göra det rent från missljud och mixa det i stereo genom att använda sig av den teknik som Peter Jacksons team har utvecklat och som nyligen har använts i samband med nyutgåvan av albumet Revolver.
Originalbandet av Kingsize Taylor and the Dominoes splittrades i slutet av 1964. Medlemmarna i the Dominoes – Frankland, Casey, Thompson och Kemp med sångaren Paddy Chambers stannade kvar i UK och arbetade vidare. Taylor återvände med sin tyska fru till Hamburg, där han spelade sologitarr i Griff Parry Five. Därefter var han med i olika konstellationer både i England och i Tyskland.
Han spelade in en solosingel på Decca 1964 – Somebody’s Always Tryin’ – med Jimmy Page på gitarr. Därefter gav han i stort sett upp musiken och återvände till Crosby i Merseyside. Under 30 år hade han en slakterifirma fram till sin pension. Tillsammans med sin fru flyttade han sedan tillbaka till Tyskland 2006, där han fortsatte att uppträda med ett band som hette The Brotherhood of Rock ’n’ Soul. Efter det att hans fru gick bort för några år sedan, bosatte han sig i Southport, England.
Nedan två exempel på inspelningar av låten Somebody’s Always Tryin’. Först hör vi Ted ’Kingsize’ Taylors version och sedan en annan version av den som först spelade in låten. Han hette märkligt nog också Ted Taylor!
En mycket Intressant video med och om Ted ’Kingsize’ Taylor och hans inspelning av The Beatles på Star-Club i Hamburg 1962. Här finns också fina intervjuer med Allan Williams, som var The Beatles manager innan han lämnade över jobbet till Brian Epstein. Speltid: 9 minuter och 2 sekunder.
Fotografen Henry Grossman blev 86 år
Henry Maxwell Grossman var en amerikansk fotograf född i New York City den 11 februari 1936 som lämnade oss den 27 november 2022 i Englewood, New Jersey i en ålder av 86 år. Grossman är mest känd för sina porträtt av politiker såsom John F. Kennedy, Lyndon Johnson och Richard Nixon. Men han tog också foton av skådespelare och musiker; Elisabeth Taylor, Richard Burton, Luciano Pavarotti, Barbara Streisand, The Beatles för att bara nämna några..
Under stor del av sin karriär var han anställd som fotograf på tidningen Life Magazine men har också arbetat för många andra stora tidningar.
I februari 1964 fotograferade han The Beatles debutframträdande i Ed Sullivan Show.
Genom detta blev han god vän med The Beatles och tillbringade mycket tid på att fotografera grabbarna mellan 1964 och 1968. Under den perioden tog han inte mindre än 7 000 fotografier på The Beatles!
De flesta av dessa publicerades inte vid den tiden som de togs. Men 2008 publicerade Kevin Ryan, Brian Kehew och Henry Grossman boken Kaleidoscope Eyes, som var ett dokument över inspelningssessionerna av låten Lucy in the Sky With Diamonds.
Fyra år senare, 2012 publicerade Ryan, Kehew och Grossman boken Places I Remember – My Time With The Beatles, som innehåller över 1 000 tidigare inte publicerade foton på The Beatles!
Grossmans fotografier är uppmärksammade för sina ovanliga vinklar och uppriktiga dokumentation av livet och händelserna. 1967 fotograferade han bandet tillsammans med gurun Maharishi Mahesh Yogi i Bangor, Wales där de fick reda på att Brian Epstein hade gått bort.
Hans kanske mest kända fotografi av The Beatles är ett formellt porträtt som hamnade på omslaget av tidningen Life den 24 juli 1967.
Samma dag, fast tidigare på dagen, som Grossman fotograferade The Beatles i studion när de spelade in Lucy In The Sky With Diamonds, besökte han Ringo Starrs hem i Sunny Heights i Weybridge i England, där de fyra beatlarna hade samlats för att låta sig fotograferas. Många ovanliga fotografier att njuta av. Speltid: 3 minuter och 58 sekunder.
I nedanstående video berättar Henry Grossman om när han var i EMI Studios och fotograferade i samband med att The Beatles spelade in Lucy In The Sky With Diamonds 1967. Speltid: 3 minuter 40 sekunder.
Här är ännu en video där Henry Grossman berättar om hur det kom sig att han blev vän med The Beatles och hur han reste runt och fotograferade grabbarna på olika platser i världen. Speltid: 3 minuter och 41 sekunder.
Eftersom vi nu har vinter i Sverige i januari 2023, passar det bra med en äkta vinterbild med The Beatles tagen av Henry Grossmann i Österrike i mars 1965.