Nu var man åter i Studio Two i EMI Studios på Abbey Road under ledning av producenten George Martin, ljudingenjören Ken Scott och den assisterande ingenjörn Richard Lush. John Lennon spelade in en ny solosång på tagning 10 av Everybody’s Got Something To Hide Except Me And My Monkey, vilket fick ersätta tidigare inspelning från den 1 juli 1968.

Richard Lush:
Som vanligt ville John att hans röst skulle låta annorlunda. Han brukade säga: ’Jag vill låta som någon från månen’ eller något speciellt. ’Gör min röst annorlunda!’ Det fanns inte samma uppsättning effekter tillgängliga idag på den tiden.

Därefter skapade man två reduktionsmixningar, numrerade 11 och 12 och ett andra sångspår lades till tillsammans med bakgrundsskrik, handklappningar och lite tillägg av en virveltrumma från Ringo Starr. Paul McCartney spelade in en andra basgitarrdel, vilken man kan höra 2 minuter och 3 sekunder in på  den slutliga inspelningen.

Det är troligt att man också gjorde en editering under denna session efter 2 minuter och 11 sekunder, trots att bandloggarna inte har denna dokumentation. Härefter mixade man sången i mono på fem tagningar, men en bättre version tillsammans med en stereomixning  framställdes den 12 oktober 1968. Kvällens och nattens session avslutades med att man skapade sex monomixningar av Good Night, varav John Lennon och Ringo Starr tog med sig var sitt exemplar hem för att lyssna på.

Anledningen till att man hade bokat in den största studion var helt enkelt att man hade bokat in en hel orkester och kör som skulle vara till hands när man spelade in två låtar till The White Album. Man började med att spela in introduktionen till Don’t Pass Me By, vars inspelning återfinns på albumet Anthology 3 under titeln A Beginning. Stycket hade redan funnits med i den animerade filmen Yellow Submarine, som hade haft premiär den 17 juli 1968.

George Martin tyckte uppenbarligen att introduktionsstycket skulle kunna passa som introduktion till låten Don’t Pass Me By. Martins partitur spelades in med fyra tagningar. Orkestern bestod bland annat av tolv violiner, tre violor, tre cellos, tre flöjter, en harpa. en klarinett, ett valthorn, en vibrafon och en kontrabas.

Efter att pianointroduktionen till Don’t Pass Me By  spelades in började Ringo Starr att repetera Good Night med George Martin på piano istället för John Lennon på akustisk gitarr. Dessa repetitioner var tydligen numrerade som tagningar 16 till 22.  Åtminstone en av dessa tagningar spelades in på band, som så småningom publicerades på albumet Anthology 3. När man lyssnar hörs George Martin, Paul McCartney och George Harrison ge Ringo råd och diskutera arrangemanget för låten. Vid det här laget beslutades att börja låten med refrängen (Dream sweet dreams for me). Från kontrollrummet gav John sitt godkännande och sa: ”Det låter bra i alla fall.” George Harrison föreslår sedan att man börjar sången direkt på nedslaget precis efter inräkningen, varefter George Martin ber George att räkna in, vilket han gör. George Martin spelar sedan piano, Ringo sjunger sång och George Harrison spelar shaker. Paul sjunger subtilt med i sången för att vägleda Ringo när han sjunger Good Night.

Samma musiker framförde sedan partiturets innehåll till låten Good Night. The Beatles tidigare försök att spela in låten slopades och orkesterdelen spelade in på 12 tagningar. Dessa tagningar numrerades 23 – 34. Den sista av dessa markerades som den bästa av tagningarna. Flöjterna, violinerna, violerna, valthornet och klarinetten spelades in på ett spår, medan cellorna och kontrabasen spelades in på ett annat spår. Ytterligare körsång spelades in av Mike Sammes Singers, som bestod av fyra män och fyra kvinnor, i refrängen såväl som harpa och ytterligare flöjter överdubbades på spår tre (från kl. 22.30 till kl. 23.50). Alla åtta sångarna i gruppen spelade in en köröverdubbning – Ingrid Thomas, Pat Whitmore, Val Stockwell, Irene King, Ross Gilmour, Mike Redway, Ken Barrie och Fred Lucas. Fyra av sångarna i Mike Sammes Singers (Fred Lucas, Pat Whitmore, Irene King och Mike Redway) hade tidigare medverkat i I Am The Walrus , så de var redan väl bekanta med hur komplicerat det är att arbeta med The Beatles. Men jag är säker på att de var lättade över att de den här gången var tvungna att sjunga mer traditionellt, snarare än vokala glissandon och ”ho-ho-ho, hee-hee-hee, ha-ha-ha”, ”oompa, oompa, tryck på din tröja!”. Klockan 23.50 hade dessa sångare avslutat sitt arbete och lämnat studion. På spår fyra la man Ringo Starrs sång och ackompanjemang (från kl. 23.50 till kl. 01.40). Hans improviserade introduktion till låten togs bort helt och det viskade slutet avslutades med en faderlig önskan: God natt. God natt allihopa. God natt allihopa, överallt.